- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
113

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tullgarn - Tullinge - Tullstorp - Tullus - Tumba

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bivuakerade hos sina gossar. På andra
sidan viken posterade prosten Mäster
Lars’ bror tillika med några raska bussar,
och denne beväpnades dessutom med en
väldig stridshär, som hemtades från
Tullgarn. Slutligen samlade prosten
tillsammans en stor mängd hattar, som
uppsattes på en- och granbuskarne kring
vikens stränder, hvarvid noga tillsägs,
att de kaskar, som möjligen funnos,
blefvo väl blankskurade. När Ryssarne
nalkades inåt viken med ett par båtar,
fälldes några af ett par säkra skott,
stridsluren tutade väldigt och dess ljud
upprepades af mångdubbelt echo
manskapet upphof vilda rop och de talrika
hattarne blefvo i hast synliga der de
vaggade på sina buskar, — Ryssarne
drogo sig tillbaka det hastigaste de
förmådde, och således räddades denna del
af kusten.

Tullinge, ett berustadt säteri af 3
mantal, uti Botkyrka socken, Svartlösa
härad och Stockholms län, vid östra
stranden af Tull inge sjö, ined bergigt
läge; har tillhört riksrådet Salvius, sedan
Adlerhjelni; enligt kollegii bref af är
1722 köptes jorden från kronan sedan
för 430 daler s:mt. I sednare tider
nämnas bland egare, Ekman 1772, von
Francken 1807, Tottie omkring 1820,
C. O. Abrahamsén år 1863. Tullinge,
som år 1818 uppgafs ega 20 t:rs
utsäde, godt höbol, försvarlig manbyggnad
af trä, med vacker trädgård och lustpark,
har mycken skogsmark och var i 1863 års
bevilln. tax. med mjöl- och sågqvarn samt
tegelbruk till 105,500 rdr. — Under året
1863 är vid gården inredd en
mjölkkammare med apparater för 60 k:nr om
dagen.

Tullstorp, socken uti Vemmenhögs
härad af Malmöhus län, 2 1/4 mil vester
från Ystad, vid hafvet, 1 mil fr.
adressorten Malmö; areal 0,120 qv.mil land
(= 2,777 tld = 15,551 qvadratref);
18 19/48 mtl, hvaraf 17 1/12 mtl skatte, 1 5/16
krono, bebodda af c:a 1,024 personer.
Markeu jemn, rådande jordmån lera, brist
på skog; tiske i Saltsjön. Socknen
utgör med annexet Svenstorp ett regalt
pastorat; l/2 mil s.väg. Gamla kyrkan
nedrefs 1846, hvarefter ny uppfördes i
grekisk korsform ined tresidigt chorslut
i öster, är 99 fot lång, 28 bred. Skola
sedan 1842; sockenbibliothek finnes. —
Byar: Tullstorp, St. Beddinge.

Tullus, by uti Näskotts socken af
Jämtlands läns Södra fögderi, omkring
1 1/4 mil från Östersund, på 6 n:r, enl.
kollegii utslag af den 27 Okt. 1846
förmedlad till 127/.,0 tid eller 2 7/180, mtl
i 8 brukningsdelar; tax.-värdet 35,700
rdr rmt; här lia tvenne gärdar, hvardera
om 367/1212 mantal, på 1830-talet tillhört
riksdagsmannen Lars Olsson och egas
nu af talm. vid 1862 och 1865 års riksdagar
Nils Larsson samt hans broder; särskildt
bebyggda af dem hvardera, utgöra de
tillsammans en ganska betydlig och väl
skött egendom. De särdeles vackra
man-husen äro omgifna af en reslig
björkskog; i fonden ligga de högresta
Oviksfjällen och i mer nordlig riktning
Åreskutan. Det storartade läget såväl som
egarnes gästfrihet gaf en medlem af sista
kröningsdeputationen anledning att
benämna stället "Tusculum invid foten af
Oviksfjällen.
"

Tumba, pappersbruk uti Botkyrka
socken af Svartlösa härad och Stockholms
län, beläget vid en ström, som
kommer från Uttrau och utfaller i
Tullinge-sjön samt genom några andra sjöar och
en gräfd kanal har aflopp i Mälaren,
hvarigenom en från bruket till Stockholm
beredd sjöväg begagnades innan
jernvägskora-munikationen medelst Statens vestra
stambana, som har station härstädes, 2 mil frän
nämnda stad, var öppnad. Pappersbruket,
tillhörigt Rikets Ständers Bank, och
hufvudsakligen bestämdt för tillverkning af
dess sedelpapper, är uppbygdt på
hemmanet Tumba 1 mtl skatte, som i medlet
af 1700-talet utaf Adlerlijelms arfvingar
uppläts åt kronan. Brukets bokförda
kapitalbehållning uppgick år 1848 till
540,439 rdr 24 sk. bco,och upptogs
bruksegendomen jemte inventarier år 1862 till
375,000 rdr rmt; papperstillverkningen
uppgafs 1848 till ett värde af 113,332
rdr och 1862 till 98,006 rdr 51 öre;
sistnämnde års vinst af bruksrörelsen
var 15,656 rdr och af jordbruket c:a
174 rdr rmt. Bland arbetarne, hvilkas
antal är 50 (enligt 1863 års
mantalslängd utgör hela folkmängden 250 på
58 hushåll), skall råda en vida bättre
ställning än annorstädes i länet. Här äro
sparbank sedan år 1841 och bruksskola;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free