Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvksfors.
v
Tyksmark.
v
139
i en hufvudskål en afbruten pil, 5 tum
lång och 1 tura i diameter, gjord af
taggen af ett elghorn. I sitt arbete om
»Skandinaviska Nordens Ur-innevånare»,
Del. I, omnämner professor Nilsson dessa
fynd, som ban anser vara af särdeles
intresse i etnografiskt hänseende, då,
såsom lan yttrar sig, man här för sina
ögon har lik af en menniskostam och
vapen, hvarmed de blifvit dödade,
tillhöriga en annan. De funna skeletterna
anser han nämligen tillhöra kimbriska
folkstammen, dels emedan
begrafnings-sättet är sådant, som påträffats endast
hos det folk, som nyttjade kopparvapen,
men aldrig hos det, som begagnat
stenredskap. dels emedan man bland
skeletterna funnit ett, kring hvars armpipor
sutto spiralringar af bronz. Sannolikt
har här förefallit en strid mellan landets
vilda inbyggare och ortens nuvarande
bebyggares äldsta förfäder, Kimbrerna,
hvilka i en aflägsen forntid hitkommo
öfver Sundet och nedsatte sig som
nybyggare. Ett fynd af fornsaker, vägande
1 6 U, från bronsåldern anträffades i
November 1864 af en bonde å dess
hemman M 1 Pile. För öfrigt hafva de
slägter, som i ättekullens jord funnit
sin hvila, numer icke något namn eller
någon hågkomst på jorden. Barnen leka
på de fordna käinparnes mull, och
mannen vid de fredliga yrkena skördar sin
säd i ro, der fordom hans förfäder måste
spilla sitt blod för en roflysten fiendes
hand. Postgången är på Malmö.
Tyksfors (i jordeböckerna), Töksfors
eller Töksmarksfors, stångjernsbruk samt
manufakturverk uti nedan beskrifna
socken; det förra, anlagdt år 1797 af prosten
Sven Dahlman och regementsskrifvaren
A. Atterberg å l/8 mtl Böns egor vid
en vik af norra ändan af sjön Stora Lee,
har en hammare, 2 härdar, med 2,464
centn. tillverkning, beräknadt i medeltal
under sednaste åren; det sistnämnda, i en
sednare tid tillkommet, består af 1 knipp-,
3 spikhamrar, 2 iissjor, med 832 centn.
tillverkning af köpe ämnes-jern.
Tillhörande landtegendom utgöres af 1 8 mtl
i Östra Bön samt 1(5 mtl i Backen;
dessutom finnes mjölqvarn om 3 par
stenar samt 2:ne sågar; hela godsets
fastighetsvärde upptogs i 1863 års
bevillning till 54,300 rdr. Såsom egare
nämnas, utom sjelfva grundläggarne, på
1840-talet C. J. Wallroth och G.
Wahlund, år 1863 brukspatron E. Lagrelius.
— Den omgifvande trakten beskrifves
som särdeles vacker, och bemälda stora
sjö med dess talrika öar och uddar samt
den vid dess vestra strand i en
oafbruten sträckning fortgående, ännu
täm-I ligen höga norska Ijellryggen, erbjuda
en tafla, som i storartad skönhet torde
i kunna täfla med de flesta delar af landet.
Tyksmark (i jordeböckerna),
Töks-mark och Töcksmark (hos enskilda
författare), efter sjön Töcken, skrifves ock
i konung Gustafs testamente Tingsmark,
’ socken uti Carlstads län och Nordmarks
i härad, stötande intill riksgränsen och
| belägen 13 mil v. n. v. från Carlstad;
omfattar en areal af 1,064 qvadratmil
fördelade på 15’/4 mtl skatte, ;{/4 krono,
och 0,no qv.mil vatten. Här finnas lager af
urlerskiffer och ypperligt tälgstensbrott,
men som af brist på penningar för
närvarande måste ligga nere. Folkmängden,
som år 1855 var 1,752, hade 1865
uppgått till 2,044 innebyggare. Ali fast
egendom var 1863 tax. till 1,110,442
rdr rmt, hvaraf 45,400 rdr för verk och
lägenheter. Koteringen utgör 4 man. —
| Kyrkan ligger */5 (eft. Djurberg) eller 1 ’.’4
| mil (enligt karta) n. v. från
moderför-1 samlingens i Holmedal. Sockenbibliothek
finnes. — Ar 1855 utgjorde de fattigas
antal 34, och hvardera erhöll i bidrag af
församlingen 39 rdr 44 öre. Vid denna
sockenkyrka har man varit betänkt på
anläggandet af en stad för vestra delen af
W ärmland och en del af landskapet Dal,
till vinnande af lättare afsättning för
ortens varor, helst de många sjöarne
och vattendragen synas vara egnade till
att underhålla en lifligare
varuomsättning. Privilegier för en köping
utfärdades äfven af kongl. Maj:t 1811; men
köpingen kom dock ej till stånd genom
Nordmarks-allmogens deremot visade
obenägenhet och föregifvande att en
köping derstädes skulle blifva en
nederlagsort för lyxartiklar samt ett tillhåll
för lönkrögare och cessionanter.
Åtskilliga obetydliga minnesmärken från
norska fälttågen finnas i närheten af
Tyksfors stångjernsbruk, socknens enda
större egendom, samt vid förutnämnda
kalkstensbrott. Boställs-hemman äro V2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
