- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
143

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tyresö.

Tyresö.

143

säinskstamp och klädesvalk, Iläradtö fiske
m. m. Folkmängden, som 1810 var 616,
uppgick 1865 till 876 personer på 160
hushåll. I socknen äro förlagda 5 man
af indelta arméen.

Tyresö utgör med Dalarö kapell ett
patronelt pastorat af 3:dje klassen inom
Strengnäs stift, beläget IOV4 à 11 mil
från stiftstaden; jus patronatus utöfvas
af egaren till Tyresö yard. Om
församlingens uppkomst genom hennes skiljande
från Österhaninge, dit lion förut hört,
och om Tyresö kyrkas uppförande är
följande tradition: Egaren till Tyresö
gods ville en Söndagsmorgon följa sin
aflidna inspektörs stoft till den vanliga
gemensamma begrafningsplatsen på
Österhaninge kyrkogård; men vägen var lång,
och liktåget hade icke hunnit längre än
midt för Berga gästgifvaregård, dä
sam-manringningen började. Liktåget hann
således icke fram i rättan tid, hvilket
så förbittrade Tyresö egare, att han
beslöt bygga en kyrka för egen
räkning. Likväl synes Tyresö förut haft
ett kapell, sannolikt samma byggnad,
som nu mer af Tyresö säteris egare
begagnas till stall och vagnshus. Kyrkan
är emellertid gammal, belägen midt
framför Tyresö slott och uppförd i ren
götisk stil, utvändigt af rödt fogstruket
tegel, med portaler af huggen sandsten
och i bly infattade små rutor.
Invändigt utgöres kyrkan af ett enda skepp
med krvsshvalf, dessa försedda med
strålar af kalksten, slutande mot kapitaler
af samma materia, och i hvarje kapitäl
iir Oxenstjernska vapnet anbragt.
Förutnämnda tradition förmäler vidare, att
kyrkans grundläggare, riksdrotset Gabriel
Oxenstjerna (se vidare under Tyresö
gård), vidtog, under drottning
Christinas förmyndare-regering, jemte två
andra Oxenstjernor, den hårdhändta
åtgärden, att, såsom det heter, taga några
bönder från Österhaninge socken och
lägga dem till Tyresö kyrka; men såsom
en ersättning till Österhaninge läto de
derunder igenkomnia de fvra öarne Ornön,
Utön, Nämndön och Romön (Rummarön),
som blifvit derifrån afsöndrade 1607 och

, o

utgjort särskildt pastorat. Ar 1633 fick
socknen egen kyrkoherde. Skolan
grundar sig till en del på donation af en
Boman. Till förökande af sockenbiblio-

! theket har nuvarande egaren af Tyresö
j gods skänkt 150 st. arbeten. Sparbank
tinnes. Af fornminnen märkas
hällristning i Spånyaberyet, lemningar efter en
befästning vid Stensjödal på Åfva egor,
en s. k. rysk bakugn å Sandholnicu vid
ßrevik kanske ett minne efter ryssarnes
besök, 1719. Gården Båthuset vid
Morviken anses leda sitt ursprung från
vikingatiden. — Största godset är Tyresö säteri
med underl, dernäst Kumla gård; 1 ., fr.
Ahlby är kyrkoherde-boställe. -— Verk
och inrättningar äro redan omnämnda;
hemman äro Dyfvik, Näsby, Räcks t a,
Wissvass och Almora (Elginora). — Adr.:
Stockholm.

Tyresö, ett gammalt herresäte,
vackert beläget vid en vik af hafvet uti
för-utbeskrifna socken, nära till kyrkan,
hvarifrån räknas 1’4 mil till hufvudstaden.
Den ansenliga mangårdsbyggnaden,
innehållande 28 rum, omgifves af 2
trädgårdar med orangeribygguader, lustpark
i engelsk stil m. m. Äldsta kända egare
äro af slägten Natt och Dag, och synes
godset hafva kommit med Carin
Ehren-gisles dotter af Hammerstadsslägten (Natt
och Dag i längden) till Greger
Bengtsson (Store), som lefde 1410 och skref
sig till Tyresö; har derefter i slutet af
samma århundrade haft egare af slägten
Lillje af Greger Mattssons ätt och
kommit med riksrådet Bengt Gregersson*
dotter till riksrådet Erik Bengtsson
By-ning, båda halshuggna i Stockholms
blodbad 1520; en sousonson till den sistn.
† 1610 skref sig ännu till Tyresö; härefter
finna vi som egare en broder till den
i store kansleren, riksdrotset Gabriel
Gustafsson Oxenstjerna, död här 1640, och
soueu, riksrådet Gustaf Oxenstjerna, död
1648; hans enkegrefvinna, Maria Sophia
de la Gardie, en dotter till
riksfältherren Jacob de la Gardie, hofmästariuua
hos drottning Kristina från 1651 —1654,
död 1696, utvecklade under sin långa
lifstid en så stor verksaiuhetsforniåga,
som gränsade till det ovanliga, att lion
förtjenar ihågkommas vid detta gods,
der lion bland annat år 1664 anlade
klädesfabriker, hvarpå lion redan 1668
hade användt 16,500 rdr specie, och
hvarifrån behofvet för arméens beklädnad
försågs, egande sjelf skepp, som förde
tillverkningarna till så väl in- som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free