Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1 14
Tyresö.
Tysslinge.
utrikes hamnar. I en supplik till K. Maj:t,
med egen hand skrifven, uppgafs, huru
lion inskaffat snälla utländska färgare
lu. fl., som kunde inöfva de infödda, och
sökt pä allt sätt bringa det derhän, att
här ock en gång i vårt kära fädernes- i
land kunde inrättas ett vackert och väl
ordnadt draperi, hvartill icke litet förlag
och omsorg kräfves, mest sökande den
nytta fäderneslandet af hennes försök
och exempel kunde hemta. Äfven
anlade lion här messingsbruk och
olje-slageri samt uppbragte åkerbruket till
ansenlig höjd. I Dahlbergs Svecia
An-tiqua & Hodierna ser man Tyresö,
sådant det var i grefvinnan Oxenstjernas
tid; kyrkan var bestämd att byggas
under svärfadern, riksdrotsets, lefnad, och
hade han gifvit sin fogde den 1 Febr.
1640 befallning om att sten till kyrko-
O *J
bvggnaden med ali makt skulle under
ÖÖ
vintern framföras; men döden, som
infann sig den ’28 Oktober samma år,
förhindrade honom att fullborda byggnaden.
Slottet uppgifves i Biografiskt Lexikon
hafva fem torn samt bestå af en fyrkant,
der dock de tre sidorna äro lägre än
den sköna facaden med de tre tornen.
Med reduktionen bröts grefvinnans
förmåga, och på ålderdomen synes den
egentliga verkningskretsen för hennes lifliga
själ blifvit de processer som uppstått i och
lor otrogna förvaltare och
bankrutteran-de arrendatorer, någon gång af grannars
afund. Men vi återgå till uppräknandet
af egarne. Genom gifte har godset
tillhört grefve Christoffer Gyllenstjerna af
Ulaborg, död 1705, presidenten friherre
Carl Bonde, död 1699, fältmarskalken
Johan Christoffer von Diiring, som
utmärkte sig vid Stralsunds belägring och
många andra tillfällen, död 1759
(härstammande från Böhmen, der redan år 870
namnet von Diiring florerade bland den
högre adeln), samt slutligen riksrådet
friherre Carl Fredric Scheffer, död 1786
(af honom upprestes i en ängsbacke 1779
en minnessten öfver egarne till gården
vid hvarje sekels början). Enligt Tham
har Tyresö tillhört landshöfdingen frih.
De Geer år 1796; okändt, hur ban
kommit i besittning deraf; af sednare egare
nämnas Kosehell, brukspatron Selander
omkring 1825, grefve Stackelberg på
1840-talet; för närvarande eges gården
af advokat-fiskal G. F. Hörstadius, äfven
egare till Wiby i Westmanland och
Wred-sjö i Uppland, m. fl.
Tyresö, 3 mantal frälse-säteri, utgör
med underlydande ’/4 mantal frälse ett
gods, med en areal, enligt karta af år
1796, af 9,575,27 tunnl., hvaraf 4,769
skog. Sjelfva säteriet var enligt 1863
års bevillning värderadt till 100,000 rdr
och ett tillhörande tegelbruk till 70,000
rdr rmt. Af verk finnas vidare en qvarn
med 3 par stenar, enbladig såg,
husbe-hofsqvarn om 3 par stenar, tröskverk
för 4 par oxar. Vid säteriet voro 1863
286 personer på 75 hushåll mantals- och
skattskrifna.
Tyringe, gästgifvaregård uti
Christianstads län och Finja socken; skjutsar
bland andra ställen till Röinge s. o.
ll2 mil.
Tyska-möllan eller Hetteboda,
fa-brikssåg uti Aryds socken af Bräkne
härad och Carlskrona län, är här
uppförd i stället för den fordna qvarnen;
egdes 1863 af fabriksbolaget Winberg à
Meijer i Carlskrona.
Tyskbo, Tyskebo, fordom en
bergsmanshammare uti By socken af Näsgårds
fögderi och Stora Kopparbergs l in, med
en härd, 200 skU stångjernsmide samt 1
hytta; skall vara uppbygd 1603och
konfirmerad 1689. Nu mer är här masugn och
qvarn, båda tillh. Horndals bruksegare;
tillverkn. har på sednare åren uppått i
medeltal till 4,420 centn. Räntan af l/8 mtl
sk. Tyskbo har varit förpantad åt fru Funk,
men sedermera blifvit inlöst af kronan.
Tyslanda, Tysslanda (ej Töslanda),
by uti Foxerna socken af Flundre härad
och Elfsborgs län, belägen i den smala
delen af socknen, som utskjuter imellan
Asbräcke och Hjertums socknar, omkr.
3 mil söder om Wenersborg; har vackert
läge utmed Göta elf, nära Lilla Edet
och Ströms kanal. Häraf är ett mtl
utbytt år 1758 till säteri emot säteriet
Asen på Dal i Stensby socken af Wedbo
härad; detsammn egdes 1773 af
hof-sekreter Beckman; har tillhört sedan
1830-talet familjen Olbers; för öfrigt
innefattar byn 2 mtl skatte.
Tysslinge, socken i Örebro län, i
ecklesiastikt hänseende utgörande annex
till Winteråsa af Örebro prosteri, i
administrativt hänseende delad mellan tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
