Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tppharad.
tppsala. 193
blifvit anträffad på det ställe, der det
fordna S:t Hans’ kapell var beläget. Den i
närheten befintliga och ända in i medlet
af 1700-talet till vidskepligt bruk be
gagnade offerkällan är nu mer en
hushållskälla, innesluten af ett vanligt
brunnskar. På en bergsklippa, 172 fot öfver
byn, ligga ruinerna efter Brahehus slott.
— Ett och 1 ., mtl lyda under
Wreta-holms säteri.
Upphärad, Uphärad, annex-socken
till Romeleds pastorat, är belägen uti
Flundre härad af Elfsborgs län, 2:{ 4 mil
söder om Wenersborg, 11 4 mil från
Lilla Edet; areal 9,535 tid fast mark
och 0,017 qv.mil vatten; 22 mtl skatte,
l’/4 frälse; cirka 1,190 inbyggare på
275 hushåll. Socknen, till hälften jemn
och till andra hälften bergig, har lera
till jordmån, i sednare delen uppblandad
med sand; tillgång på skog god. På
östra gränsen mot Lagmansereds socken
tillstöter Wandseryds-sjön. Tax.värdet
624,700 rdr. — Kyrkan, invigd 1724,
ligger 1 4 mil från moderkyrkan. Bland
bvar och gårdar må nämnas: 1 mtl
rusthåll Ödebyn; Artorp, Stora Böda,
Snartorp, hvartdera ett belt
skatte-hem-man. I Helltorpsvik finnas några hus
och lägenheter. — Adress: Göteborg eller
Lilla Edet.
Uppland. Landskap i Svea rike,
omfattande 1.406,734 tid fast mark och
1 qvadr.mil vatten, gränsar i norr samt
öster till Östersjön, i n. v. till
Gestrikland, i vester till Westmanland, mot
hvilket landskap Säfvaström, Sagån eller
Saxån utgör gräns, i söder till
Södermanland och Mälaren. En del af
gränsen mot norr utgöres af Dalelfven, som
der har sitt utlopp i hafvet. Af
landskapet lyder östra delen, eller Roslagen,
med c:a 208,000 tid fast mark under j
Stockholms län, mellersta delen eller
egentliga Uppland under Uppsala län,
med 954,300 tid, samt vestra delen eller
Fjerdhundra, som gränsar till Saxån och
Dalelfven, med 244,434 tid under
Westerås län, och hänvisas rörande
landskapets natur och historia till nämnda
läns artiklar.
Upplunda eller Lunda, två mantal
frälse uti Bro socken af Bro härad och
Stockholms län, vid Korrtelje-fjärden;
egdes 1685 af grefve J. G. Stenbock,
vii.
af Gyllenram 1804, en Andersson 1849
med ’/4 mtl underlydande. Hemmanet
som uppgifves år 1818 vara välbebygdt
och försedt med vackra
trädgårdsanläggningar, hade 1863 två egare och ett
fastighetsvärde af 32,000 rdr. inberäknadt
för en tillhörande qvarn.
Uppsala. Denna Svearikets urgamla
hufvudstad och sätet för vårt förnämsta
universitet är belägen 7 mil från
Stockholm vid Fyrisån, som delar staden i
två hufvuddelar, Egentliga staden och
Fjerdingen. Sagan förtäljer, att Odens
sonson Yngve Frej flyttade konungasätet
från Sigtuna till Gamla Uppsala, och vi
hafva ingen rättighet att tvifla pä
sanningen af denna berättelse; men ehuru
orten åtnjöt redan i hedendomen stort
anseende, så att alla rikets
innebyggare voro förpligtade att här infinna
sig hvart 9:de är till Allshärjartinget,
och till dess vidsträckta handel kan slutas
äfven af de vid Ultuna funna 1,000
skeppsnaglar, hvilka utmärka att der
fordom varit hamn; så kunna vi dock
icke räkna det nuvarande Uppsalas anor
längre tillbaka än till 1271. då
detsamma började byggas med kon.
Waldemars tillåtelse. Platsen hette förut Öster
Aros, liksom Westerås hette Vester Aros
(ar-os = åmynning). Sjelfva stadens namn
skrefs fordom Upsalir, d. v. s. de öppna
eller höga salarne, en benämning, som hade
afseende på det vid gamla Uppsala
belägna afgudatemplet. Den nya staden
uppkom, såsom många andra städer
under medeltiden, i följd af
domkyrkobyggnaden. Erkebiskopssätet låg förut äfven
i Gamla Uppsala; men den 24 Januari
1273 flyttades detsamma till den nya
staden, på samma gång som S:t Eriks
ben och en mängd andra reliker med
stor ståt förflyttades till den nya
kathe-dralen. Efter denna tid har L"ppsala
varit skådeplatsen för en stor del af de
händelser, som mäktigast inverkat på
vårt fosterlands öden; af dessa vilja vi
endast påminna om följande: Ar 1433
höll Engelbrecht en riksdag härstädes,
då allmogen lofvade att som en man
motstå det danska förtrycket; år 1457
var det som den krigiske erkebiskopen
Jöns Bengtsson Oxenstierna inför
högaltaret i domkyrkan klädde sig i
rustning och svor att störta kon. Carl VIII;
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
