- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
273

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wendelsö.

Ifeneru. 273

genom vildmarkerna; men socknens
märkligaste historiska minne är dess största
gods, Orbyhus, hvarunder lyda 38%
mtl, deribland berustadc säteriet
Kätts-linge; — IV4 mtl Husby med underl.
l’/2 mtl, hvartill brukas arrenderade
häradshöfdingebostället 1% Husby; —
Hof gårdsbergs egendom af % mtl
Ilof-gàrdsberg, l3/8 Brunnby, ’/4 Thorsmyra;

— Under Leufsta bruk lyda 15 mtl,
deribland Norrby 1, Gärdsmyra 3/4 säteri,
Åkerby 3/4 frälse m. fi.; — 7/8 mtl
Ug-gelbo uuder Ullforss bruk; — Alby, 1
frälse, ’/2 skatte med särskild folkskola.

— Torkelsbo. — Åbyggebyqvarn.—
Prest-gården l3/4; AUerbäck, ’/2 mtl,
kaplans-bohl. — Adress: Uppsala.

Wendelsö, två mtl frälse-säteri, uti
Oster-IIaninge socken af Stockholms län
och Sotholms härad, vid pass 2’/o niil
från hufvudstaden, med vackert låge vid
Drefvikens södra strand, är väl bebygdt,
omgifvet af trädgård och park. —
W.eu-delsö (eller Wendelsjö) förekommer 1467
såsom såldt af tyska riddare-orden till
Erik Axelsson Tott; har genom gifte
kommit till r. r. Hans Bjelkenstjerna, inom
hvars slägt det förblef till slutet af
1600-talet, befinnes omkring 1750 tillhöra
en Rosenhane, derefter r. r. Arnell †
1777, sedermera Salonius, statsrådet
Lagerbring och nu (1866)
expeditionssekreterare H. von Beskow. Sistnämuda år
utgjordes underlydande godset af 57/8
mtl, qvarn för 2 par stenar och såg
på säteriets egor, det hela var taxeradt
till 188,000 rdr rmt, hvaraf 70,000
rdr för sjelfva säteriet. Till godset hörer
betydlig skog. A tillhörande lägenheten
Svartbäck finnes ett skolhus.

Wenern. Sveriges största insjö och
till storleken den tredje bland sjöarna
i Europa, håller 14 svenska mil i sin
största längd, 7 mil i sin största bredd,
har en areal af 52 qvadratmil och
ligger 148,5 fot öfver Nordsjön. Största
djupet, norr om ögruppen Lurö, bekant
genom det der under medeltiden belägna
klostret, uppgår till 359 fot. Vestra
deleu af sjön, kallad Dalbosjön, är
ansenligt grundare än östra delen. Wenerus
begge delar, Stora Wenern och den
nyssnämnda Dalbosjön, skiljas från
hvarandra genom det från Wärmland
utskjutande s. k. Wärmlands-Näs, samt

VII.

ögrupperna Djurön och Lurön, af
hvilka den sistnämnda tyckes bilda
qvar-lefvan af en naturlig bro mellan Näset
och den inom Westgötalandet liggande
stora ön Kållandsö. Utom dessa har
sjön blott fä öar, de största äro
Hammarön och Arnön vid norra stranden,
Thorsö och liromö vid den södra.
We-nerns stränder äro högst omvexlande,
de nordliga, bergiga och skogbevuxna,
omgifvas med en vacker skärgård, de
sydliga äro deremot öppna och flacka.
Sjön förändrar ofta sitt vattenstånd,
stuu-dom ända till tio fot, och icke perio;
diskt, utan sä, att stigandet och
fallandet kunna fortfara flera år efter
hvarandra. Man har funnit orsaken härtill
vara den, att Wenern stundom frän sina
floder mottager mer vatten än han kan
afbörda sig under året, och då detta
inträöar flera år å rad, måste stigandet
bli ansenligt. Man tror sig emellertid
hafva funuit, att öfverskottet af vatten
för året icke öfverstigit 4,31 svenska fot.
Bland Wenerns vikar märkas Arfjärden,
Katviken, Kinneviken, Dettern m. fl. Uti
Wenern infalla omkring 30 strömmar;
men sjön har endast ett aflopp i
Göta-Elf. — Norrifrån iufalla i Wenern
Let-eller Svartelfven, Klarelfven, Frykens
vattendrag med Norseltven, Wärmelens
vattendrag, Byelfven samt den vestra
delen af Wärmland och större delen af
Dal fyllande vattendrag, som utfaller
vid Köpmannebro. För öppnande af
segelled från Wenern vid Hattefura, förbi
nämnda bro, genom sjöarne Akelången,
Bogvarpen, Laxsjön och Leläugen till
sjöu Stora Lee samt anläggning af en
jernväg af 2,350 fots längd vid
Hofve-ruds bruk, är vid 1863 års riksmöte
lemnadt ett statsbidrag af 1,000,000
rdr rmt.

Söderifrån utfalla Tidan, Lidan och
Nossan, den sistnämnda i viken Dettern.
Sjön har ymnig tillgång pä lax, sik,
gädda, rudor, m. fl. arter.

1 Wenern iumynnar vid Sjötorp
Westgöta-kanal, och den stora sjön
genomkorsas i den rigtningen af talrika
ångfartyg. Städer, belägna vid Wenern,
äro: Carlstad och Christiuehamn på uorra
sidan, Mariestad på östra, Lidköping
och enersborg på södra, samt Amål
på vestra sidan. Rörande de uudersök-

35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free