Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Westerås stift.
Westerås stift. 317
Rådhuset är nyligen uppbygdt.
Dessutom har staden folkskola, flickskola,
söndagsskola, skollärareseminarium, ett
med S:t Ilians landsförsamling
gemensamt stadsbibliothek, sparbank,
hufvud-kontoret för Mälareprovinsernas enskilda
bank, postkontor, apotliek, telegrafstation
med bureau på slottet, länslasarett och
kurhus, cellfängelse, gasverk (sedan år
1861) m. m.
Stadens styrelse består af en
borgmästare och 4 rådmän; dess vapen är
ett A i munkstil; inom stadens område
är tingsstället för Tuhundra och Siende
härader. Af gammalt grundar staden
sitt bestånd hufvudsakligen på handeln;
också råder liflig afsättning af
spannmål och jern till Stockholm och
bergslagen; de handlandes antal uppgifves
till några och fyratio, sedan 1840-talet
ökadt med ett tiotal; sjöfart idkas med
några och tjugo segelfartyg om cirka
700 läster; hamnen är tillräckligt djup
för 10 fots fartyg. Fabriks- och
handt-verksrörelseu är ej af någon synnerlig
betydenhet; af fabriker må nämnas en
metall- och bronsfabrik, hvarifrån vid
industri-expositionen 1866 funnos profå
ljusstakar, strykugnar m. m. Åkerbruket
deremot är af mer vigt å en jordareal af
2,817 tid, 15,4 kappl.; produktionen å
trädgårdsväxter är fullt motsvarande egna
behofvet, och bland dessa intaga de s. k.
Westerås gurkor ett utmärkt rum. —
För beredande af behöflig lättnad i
landt-kommunikationen är förslag väckt om
byggande af jernväg till Dalarne.
Stadens hela uppskattningsvärde år 1864
var 4,029,025 rdr, bela skattebidraget
cirka 66,000 rdr, deraf de två högsta
summorna utgingo i allmän bevillning
med 23,000 rdr och bränvinsafgift med
35,480 rdr rmt. Invånarnes antal var
år 1778: 2,600, 1840: 3,414, d. 1 Jan.
1866: 4,870. — Inom stadens egor
ligga: Emaus helsobrunn; — Karlslund,
med vacker åbyggnad, lägenheterna
Nor-danby, Siggesborg, Gideonsberg och
Malmaberg in. fl.; utanför vester-tull märkes
lägenheten Berget.
Westerås stift, det femte i
ordningen, har från äldsta tider till närvarande
omfattat samma trakter, nämligen största
delen af provinsen Westmaulaud samt
hela Dalarne, eller 1:0 Westerås län.
utopi Norrby och Tärna socknar samt
hela det s. k. Fjerdhundra, som tillhör
Uppsala stift, samt kon. Carls och Torpa
socknar i Strengnäs stift; 2:0 St.
Kopparbergs län, utom den till länet hörande
del af Loos församling i Uppsala stift;
3:0 af Örebro län, Fellingsbro härad samt
Nora, Lindes, Nya Kopparbergs samt
Grythytte bergslager. Dess grundläggare
var S:t David, Westmanlands apostel
i elfte seklet; men en oafbruten
biskopslängd börjar först i följande århundrade.
S:t David, som med fem andra fromma
män på 1020-talet ankom till Sverige,
säges först hafva bott i Torpa i
Södermanland. hvarifrån ban flvttade sin verk-
»
samhet till Westraanland och vid Dåvön
: (Davidsö) i Munktorps socken uppbyggde
ett kapell och sedermera ett kloster.
Den fromme missionären, som äfven
skall hafva grundlagt Westerås
domkyrka, och hvars underverk ännu lefva i
folkets sägner, afled år 1082. År 1268
skall en doniinikanermunk frän Sigtuna,
Israel, hafva blifvit biskop, och med
ho-1 nom vidtager den egentliga biskopsserien.
I denna påträffa vi icke så få män, som
på ett eller annat sätt vunnit ryktbarhet
i vår historia. Det. må tillåtas oss nämna
några få. Petrus Elowson, på
1290-talet, omvände Karelerna, men blef af
konung Birger fördrifven till Norge, der
lian dog i stort elände. Lvdek Abels-
O v
son, biskop 1466, återställde domkyrkan
efter hennes förstöring genom Tyskarne år
1390, uppbyggde Badelunda kyrka och
grundade välgörande inrättningar; ban
var en »mäkta riker herre», som stod
mvcket väl hos kon. Carl VIII och Sten
Sture d. ä. och af dem användes vid flera
vigtiga värf. Peder Sunnanväder, biskop
1522, väl bekant för siua stämplingar
mot kon. Gustaf I. Peder Svart, biskop
1556, konung Gustafs hofpredikant, en
: ganska lärd man. Johan Rudbeck, död
1646. Peter Malmberg följde konung
Carl XII till Bender, der han dog år
1710 och ligger begrafven pä en
grekisk kyrkogård bredvid Mazeppa, ra. fl.
! — Stiftets läroverk utgöras af Högre
Elementarläroverk i Westerås och Falun,
Lägre Elementarläroverk i Sala och
Arboga samt pedagogier i Köping, Linde,
Nora, Hedemora, Säther och Avesta,
i hvarjemte folkskolornas antal är 248,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
