- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
326

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

326

Wexiö lan.

Wexiö stift.

utlopp, med ett pittoreskt läge; här
anlade Gustaf 111 ett k rönö-bränneri,
Tufvan, ett täckt landtställe nära sjön
Trom-raen, någon tid bebodt af Tegnér, bestod
före år 1819 endast af mossiga ängar;
Telestad, 1 mtl säteri söder om Wexiö
vid Hospitalsjöns strand. Vid Araby
tinnes en gammal helig offerkälla,
Leve-källan, nu kallad Silfverkällan. —
Inbyg-garues antal, som 1805 steg till 1,034,
hade 1830 vuxit till 1,340, år 1850 titi
1,559 och uppgick 1864 till c:a 1,860
personer.

Wexiö län. se Kronobergs län.

Wexiö stift, det 6:te bland Sveriges
stift, omfattar hela Kronobergs län, med
undantag af sydöstligaste hörnet af Konga
härad, hvilken trakt, kallad Kåraböket
och omfattande 18V2 mtl, tillhör
Wissefjerda församling af Kalmar stift, samt
6 härader af Jönköpings län, nämligen
Tveta, Wista, Östra, Westra, Östbo och
Westbo. Arealen af hela stiftet
beräknas utgöra omkring 3,800,000 tid eller
166 qvadratmil. Folknummern uppgick
ar 1805 till 179,033, år 1840 till 234,982
och 1864 till 303,400 personer. Stiftet
indelas i 12 kontrakter, innehållande 90
pastorat och 182 församlingar, hvaraf 4
stads- samt 178 landsförsamlingar.
Läroverken bestå af Wexiö och Jönköpings
högre Elementar-läroverk samt Grenna
pedagogi. I afseeude på
folkundervisningen må nämnas, att år 1862 voro
församliugarne fördelade i 162
skoldistrikt, i det 2 distrikt omfattade
hvartdera tre och 24 distrikt hvartdera två
församlingar. Vid samma tid uppgafs
antalet folkskollärare till 179, hvaraf 169
voro examinerade; de flesta folkskolorna
äro flyttande; 254 smäskolorfiunas. 44,000
barn voro inom skolåldern, så att 240
barn och 1,550 personers folkmängd
kommer på hvarje folkskola.
Sockenbiblio-thek funnos till ett antal af 45. Stiftets
Bibelsällskap, upprättadt 1817, har sina
sammankomster i Wexiö. Denna
stiftelse gaf impuls till grundläggande af de
smärre bibelsamfunden inom ^issa
församlingar.

Den första biskopen härstädes skall
naturligtvis hafva varit S:t Sigfrid; men
stiftets historia kan dock ej anses börja
förrän i det följande århundradet. Vi
finna då Småland (inberäknadt Kalmarna
fogathi och Öland) lyda under Linkö-

pings biskopsstol; men föreningen var
dock så löslig, att Wärend år 1160 kunde
välja sig en egen biskop, och sedan den
tidén är biskopsserien i Wexiö oafbruten.
Ar 1191 nämnes först i en påflig bulla
Wexiö stift. Bland dess biskopar vilja
vi nämna endast Nils Ragvaldsson Lilje,
som på mötet i Basel 1434 gjorde
Sverige heder, författade en »härlig oration
om Svea och Göta rikens samt thess
konungs stormächtighet och Bedreff»,
tryckt på Wisingsborg 1677; bilade en
»högvigtig stridighet» mellan konungen
af Frankrike och hertigen af Burgund;
blef sedan erkebiskop och byggde
Alma-restäket. Ingemar Pedersson (Stjernsköld
eller Lilje), bekant för sin
fosterlandskärlek och hängifvenhet åt Gustaf I.
Ännu under denna konungs tid
omfattade Wexiö stift endast Wärend; men
år 1555 förökades det med Östbo, Westbo
och Sunnerbo, emedan
»tillsyningsman-nen» i Linköping icke var »väl lägligit
att söke, läre och wnderwijse» derstädes,
och år 1569, då Nils Kiiutsson
Wexio-p.ensis var biskop, utsträcktes stiftet
»öfver hela Tiohärads lagsaga samt Möre
och Öland.» Såsom en märkvärdighet
om denna biskop må anföras, att det var
ban, som invigde Laurentius Petri Gothus
till erkebiskop, från hvilken beuedictio
episcopalis sedan härstammar i vår kyrka.
Andreas Laurentii Bureus var son af
Lars Olofsson Björnram och blef sedan
erkebiskop. Ar 1583 förminskades Wexiö
stift till endast Tiohärad, dä Kalmar

o

åter lades under Linköping. Ar 1607
ökades stiftet med Tveta och Wista
härader, hvarefter det allt hittills bibehållit
detta omfång. Vid denna tid var den
välbekante Petrus Jonte Angermannus
biskop. Sam. Virænius från Kalmar län
blef som student relegerad från Uppsala
genom kongl, dom, studerade sedan i
Tyskland, blef kort efter sin hemkomst
derifrån kgl. öfverhofpredikant och kom
i stor gunst hos konung Carl XI; blef
biskop i Wexiö 1688 och uträttade
mycket för sitt presterskaps fromma. Biskop
O. Wallqvist, död 1800, hörde någon
tid till den krans af ofrälse snillen,
hvarmed Gustaf III omgaf sig, och beredde
slutligen denna konung till döden; han
gjorde mycket för folkupplysningen och
den högre undervisningen. Såsom
riksdagsman och i andra offentliga värf gjorde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free