Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wisby.
385
hela statsbidraget uppgår till c:a 34,000
rdr rmt.
Wisby har hushållningssällskap,
stif-tadt år 1800, ett rikets ständers
lånekontor, en filialbank öppnad 1859, samt
på förslag 1860 en hypotheksförening,
en sparbank stiftad 1830, deri 1860
funnos 2,662 delegare, insättningarnes
belopp uppgå till 40 à 50,000 rdr
årligen; telegrafbyrå och postkontor. —
I ecklesiastikt hänseende utgör staden
med norra och södra landsförsamlingarne
ett præbende-pastorat. För ungdomens
undervisning finnes Högre
Elementarläroverk. med 16 lärare och 194 lärjungar
(år 1864), med hvilket gymnasiet,
inrättadt 1820, iir förenadt och som eger ett
bibliothek af något öfver 5,000 volymer.
Lankaster och folkskola; en
undervisningsanstalt för Gotlands national-bevärings
behof i de ämnen, som tillhöra
linie-officersexamen; ett
artilleri-informationsverk samt, sedan 1842, en
navigationsskola,^ armed är förenad en förberedande
skola för skeppsgossar och jungmän.
Dessutom finnes Fruntimmers-samfundets skola,
nu mer kallad drottning Desiderias och
förändrad till slöjdskola för flickor, samt
en vexelundervisningsskola för
bemedlade föräldrars barn. Staden eger ett
större fattighus och uppgår utgifterna i
och för fattigvård i medeltal till 8,540
rdr rmt. Räntan af ett doneradt
kapital på 1,000 rdr utdelas årligen i
jul-gåfvor. För sjukvården finnas kurhus,
lasarett och hospital för sinnessjuka med
22 sängplatser (år 1860), ett apothek.
Ett större badhus finnes sedan 1857
uppfördt i grannskapet af hamnen.
Staden, hörande till 2:dra klassens
städer, intager nummer 9 vid riksdagarne
och har till vapen, liksom provinsen, ett
lam med en af korsets tecken prydd
fana. Marknad hålles i September.
Slutligen må nämnas, att till en fortvarande
hågkomst af H. Maj:t enkedrottning
Josefinas besök i Wisby och såsom bevis
på underd. tacksamhet för den kungliga
gåfvan vid samma tillfälle af 1,000 rdr
till den gamla stadens försköning medelst
planteringar, har härvarande
planteringsgille öfver en källa i
lustvandringsplat-sen de s. k. palissaderna nu lagt en
minnessten. Denna består af en vacker
kalkstenshäll, i form af en omkring 2
vii.
aln^ir lång och lVj flln t>red långkupig
sköld, som är genomhuggen af ett 1
aln långt och midtpå 8 tum bredt J
med kunglig krona öfver, samt uti hvars
! förkortningspunkt är fästad kedjan för
en vattenskål; underst är anbragt årtalet
i 1861.
Wisby landsförsamling, omgifver
staden Wisby, och hör dess norra del. 23 ,
mtl skatte på 2,227 tid, hvaraf 341
åker och 230 äng, till Gotlands Norra
! fögderi, och dess södra del med 2%
mtl krono på 1,243 tid, hvaraf 272
åker och 210 äng, tiil Södra fögderiet;
staden och dess egor upptaga 4.116
tid. hela egovidden är alltså 7.586 tid.
Sjelfva landsförsamlingen utgjordes år
1865 af 233 personer, som lefva af
jordbruk till hufvudnäring, med
ladugårdsskötsel, bränvinsbränning,
kalkbränning, fiske och trädgårdsskötsel, det
sednare drifvet med stor omsorg, till binäring.
Af verk finnas 2 qvarnar, hvaraf den
ena om 5 par stenar samt oljeqvarn vid
Kopparsvik. I hufvudsaklig rigtning som
sjöstranden går en bergssträckning, och
några hundra alnar från densamma höjer
marken sig på sina ställen från 80 till
100 fot öfver hafsytan, bildar
sedermera en jemn yta- Närmast sjösidan
och omkring ’/4 mil n. o., öster, söder
och s. v. om staden är trakten totalt
skoglös, eljest växa här kastanje,
lind-alm, lönn, ask och oxel ra. ra.,
äfvensom allehanda slags fruktträd, t. o. m.
vinrankan, mullbärs- och valnötsträd inom
sjelfva stadsmuren. Medeltemperaturen
antages till -f 7,62 eller lika med den
för Lund och Göteborg, som ligger 34
fot lägre öfver hafvet. Jordmånen
mellan yttersta bergsträckningen och sjön
består af grof sand och klappersten eller
s. k. strandrör, i norra
landsförsamlingen mest af ler och sandblandad mylla
på örbotten, här och der obetydligt
lerblandad, i södra för det mesta af mager
grof sand, stundom med någon
lerbland-ning. Utmarken utgöres hufvudsakligen
af hällmark, med en och annan örkulle.
All odlingsbar mark anses vara
upptagen. Brukningssättet är i allmänhet det
s. k. 4-sädet; i sednare åren jemväl
tredingsbruket liksom cirkulations- och
vexelbruk. Allmännast sås råg, dernäst
korn och hvete. Sedan 1854 är stats-
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
