Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wreta.
Wretahoim. 413
vallar och underjordiska gångar skola
ännu påträffas; ättehög vid Sjögestad.
Vid Kungsbro är fäst historiska
minnet om Danskarnes nederlag år 1612.
— Gårdar och bvar: Kungsbro,
öfverste-boställe; Klostergården, 2 mantal krono,
kyrkoherdens boställe; ’/, mänt.
Sutare-gården, komminister-boställe; — Björkö,
l mantal krono,
regementsskrifvarebo-ställe; — det. vackra Brunneby, 1 mtl
rusthåll, anlagdt af erkebiskop Lindblom
invid kanalen; — Sjögestad med
landtbruksskola; — Berg, l’/« mtl skatte
med gästgifveri och kalkstensbrott, ligger
vid kanalens utlopp i Roxen; areal 91
tid, utsäde 50 tunnor; — Odensfors, 1
mtl berustadt säteri, raed 1 skatte
Rökinga; — Weda egendom; — Tgttorp
har 2 gårdar; 4 mtl frälse och 4 mtl
skatte höra under Ljungs säteri i
socknen af samma namn. Byar och
hemmans namn äro: Pålstorp, Bjälösa,
Knif-vinge, Whnpland, Adamstorp och Waldby.
— Under katholska tidén hade klostret
48 hela gårdar, Wadstena kloster 81 .,,
kyrkliga stiftelser 21/.»; på 1600-tale"t
voro de flesta i adelns ego intill
reduktionen; nu tillhöra hemmanen dels
bönder, dels ståndspersoner. — Adress:
Linköping.
Wreta, kloster i förutbeskrifna
socken, påbörjades år 1128 af den fromme
och gudfruktige, ehuru af en del
historieskrifvare otillbörligen lastade konung
Inge d. y. och fullbordades af konung
Sverker. Att klosterkyrkan blifvit
invigd 1289 af biskop Benediktus II i
Linköping i hans broders, kon. Magni
Ladulås’, och dennes drottnings närvaro,
uppgifves väl af några, men betviflas af
andra författare. Klostret nedbrann i
början på 1200-talet; strax efter medlet
af samma århundrade finnas både
kungliga och påfliga bref så väl på frihet
fråu kungliga utskylder som på aflat
för dem, hvilka bidrogo till klostrets
återuppbyggande. — Det innehades först
af Benediktiner- eller Cistercieuser-, men
sedan af Bernhardiner-nuunor. Första
abbedissan var konung Inges
enkedrottning, dernäst konung Sverkers dotter
Ingegerd. Klostret var ett af de rikast
begåfvade i landet; det egde gårdar i
Skenninge, Wadstena och Linköping, 68
hemman, 10 vattenqvaruar, 7 fisken, 64
åttingar jord ra. ra. och bibehöll sig
långt efter reformationen, förmodligen
derföre, att Gustaf I:s svärmoder Ebba
Lejonhufvud, hvilken ej ville fråuträda
katholska läran, der ingått och afled år
1549. Annu 1567 voro byggnaderna
i det skick, att Linköpings skola kunde
på eu tid hitförflyttas efter stadens brand;
men småningom förföllo kloster-husen
samt raserades och begagnades till
material för andra byggnader. För ett sekel
sedan qvarstodo dens. V. Konungssalen och
nunnornas matsal; nu återstår intet spår
af fordna klostret, så vida icke ett
tälg-stenshus, begagnadt af Göta kanalbolag
som magasin, fordom tillhört
kloster-byggnaderna; gamla klosterträdgården
lyder under Stjernorps gods. Deremot
har inan ett annat minne från
klostertiden, nämligen konung Sverkers dotter
Helenas röfvande ur klostret af Sune
Folkessou, förvaradt i en visa, som länge
sjöngs kring bela norden, se Afzelii
Sagohäfder, IV Band., sid. 16.
Wretaberg eller Wreta, ett
frälsesäteri uti Grödinge socken, Svartlösa
härad och Stockholms län, 3/4 mil s. o.
från Södertelje, 3/’4 n. v. från kyrka,
består af l’/3 mtl. Boningshuset ligger
nära Uttrans södra strand. Wretaberg
är köpt från kronan, dels af slägten
Hård, dels af Ribbing; har sedermera
tillhört Clerck, Dubb, Falkenberg,
Cederbom, Nettelbladt, år 1850 Arenander,
år 1866 C. E. Cederstrand på Riksten
i Botkyrka socken, hvarunder det
brukas jemte V4 mantal Runsten i samma
socken och ’/4 mtl i Sorunda. Säteriet
var sistnämnda år taxeradt till 20,600
rdr rmt.
Wretahoim, ett ej särdeles gammalt
säteri i Grenna socken, Wista härad,
Jönköpings län. Ursprunget till det
nuvarande godset var ett frälse-hemraan,
sora af grefve Pehr Brahe d. y.
innehades i Wreta by under Brahehus och
Östanå. När dessa egendomar på
1700-talet kommit till Hamiltonska slägten,
löstes eller köptes 3V, mtl i Wreta by
till frälse, och slutligen öfverflyttades år
1792 säteri-friheten af dåvarande
inne-hafvareu, landshöfding F. U. Hamilton,
från säteriet Fotsjö i Adelöfs socken i
Norra Wedbo till ett hemman i Wreta,
hvarefter de öfriga hemmanen afhystes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
