Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerö - Åkeshof - Åkesholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hedvig E. Lewenhaupt, genom morgongåfva;
hennes svägerskor Maria och Margaretha
Bjelke besutto Åkerö i afträde för
broderns ga]d; den sednare dog här 1726
sedan hon blifvit enka elter r. r. friherre
Bengt Horn, som afslöt den s k.
Kardiska freden med Ryssland; hennes
stjufdotter Cath. Ebba Horn bekom Åkerö
genom testamente, och efter hennes död
1736, mannen r. r. Axel Banér († 1742).
Godset öfvergick 1745 genom
testaments-klander till Margareta Bjelkes kusin, Ebba
Sparre, gift med general-löjtn. grefve E.
G Stenbock, från hvilka det löstes 1748
af r. r. grefve C. G. Tessin, som var en
af godsets ryktbaraste egare;
öfverträffa||de såsom lärd både far och farfar
i byggnadskonsten, lemnade han ock här
efter sig såsom minne den nuvarande
sköna slottsbyggnaden; länge omtalades
ock bland godsets folk hans maka, Lovisa
Ulrika Sparre, i ungdomen för vett och
fägring hofvets prydnad, sedermera alla
fattigas och beböfvaudes hjelp samt
råd-gifvarinna. ’Tessinska ätten härstammar
från Stralsund, der förfädren en längre
tid varit rådsherrar. De ädla makarna
skola, enligt A. A. Afzelius, b#da dött på
Åkerö, hon 1768 och ban 1770, men
efter annan uppgift såldes Åkerö af dem
redan 1759 till friherrinnans bror
överståthållaren gr. Axel Wrede-Sparre, hvars
hus på sin tid var ett af de mest aktade
i Sverige, ty dess ton var god, då
hofvets ansågs vara motsatsen, (död 1772);
han ärfdes af mågen rikskansleren grefve
Fr. Sparre, som efter afskedstagandet bodde
bär, der hau ock dog 1803; denne ärfdes
af svärsonen, lagman F. Montgomery, död
här år 1831. Sednare egare ha varit: C.
Arfvedsson, 1851, och 1864 löjtn. friherre
C. Leijonhufvud, gift med friherrinnan
Cederström, hvars moder var en dotter
till nämnda Arfvedsson, samt slutligen
friherre R. Cederström. — De från Tessins
tid här förut befintliga dyrbara samlingar
af böcker, taflor, handskrifter m. m. äro
nu till största delen förskingrade. Å
säteriets egor förekommer ett jätteträd af
mycket hög ålder. Bland trädgårdens
alster förtjenar nämnas en sorts äple,
bekant under namnet Åkerö äple, som uti
bördighet lärer af ingen annan art
öfverträffas, och ställes i värde lika med
Gravensteins-äplet; den borde odlas öfver hela
landet. Äfven finnes der ett medelålders
träd, bärande hvita åkeräplen af någon
likhet med »nya engelska Dufäplet». —
Åkerö gods var 1865 tax. till 200,600
rdr rmt. Af de underlydande äro 2l/2
mtl, med qvarn och såg, belägna i
Björkviks och 5V4 mtl i Ilalla socken; till
godset hörer äfven kalkugn. Säteriet
utgör hela extra soldatroteu JVs 98 med 2
mtl och uti M 99 för l 1/2 mtl, enligt
K. Majt:s resolution af d. 24 Jan. 1840.
Åkeshof, ett frälse-säteri uti Bromma
socken af Sollentuna härad och
Stockholms län, l/2 mil från hufvudstaden
och kyrkan, består af l 1/4 mtl.
Man-gårdsbyggnaden, af sten, är ganska
prydlig och omgifven af rätt ansenlig
trädgärd. Åkeshof, hvars fordna namn varit
Nockeby, har erhållit sitt nuvarande på
1640-talet af dess först kända egare,
riksmarskalken friherre Åke Axelsson Natt
och Dag, och utgjort ett större gods
i så väl lians som efterföljande egares
tid ända inpå 1840-talet; dessa ha
varit: genom gifte, riksamiralen Claës
Bjel-kenstjerua och presidenten Knut Kurck;
genom köp: den förste justitiae-kansleren
i riket Gabriel Wett, adlad Stjerncrona,
som utmärkt sig genom trohet och
kärlek för konung och fosterland samt hade
under de svåra krigsåren sin
förmögenhet ospard till rikets tjenst och gjorde
det vid hvarjehanda tillfällen ansenliga
förskotter; var vid sin död, 1723,
president i Svea hofrätt. Godset ärfdes af son
och sonson, den sednare gitt med en
friherrinna Friesendorff, hvars broders,
öfverste kammarjunkare F. L. Friesendorfts
enka, friherrinnan Carolina Gustafva Kurck,
härstammande i 4:de led från gårdens
förutnämnda egare, presidenten Kurck, pä
1840-talet inköpte Åkeshof och
försålde Ekensholm, samt är ännu (år 1865)
egarinna deraf. Under sednare åren ha
vid godset nyodlingsföretag blifvit
verkställda och förbättrade redskap använda.
Åkeshof, hvartill hörer vatteuqvarn,
utgjorde 1865 med underlydande 1
frälsesäteri Lilla Ranhammar och 1 1/8 frälse
Karsvik, ett gods, taxeradt till 141,000
rdr (deraf 90,000 rdr för hutvudgården);
ännu 1849 voro derunder lydande l2 3/8
mtl, deribland frälse-säteriet Stora
Ängeby, byarne Riksby och Bäckomberga, allt
sedan Natt och Dagska slägtens
besittningstid.
Åkesholm, fr.-säteri, se art. Ovesholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
