Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkre - Åkroksforssen - Ål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förderfvad tid, lvckades alltförväl då fråga
var om de frivolaste och obscenaste
compositioner. Tecknaren af Åkerströms
biografi (Biogr. Lex. 23 del., sid. 188)
slutar med önskan att kunna tillropa de
unga Romresande konstnärerna, när de
der stannat vid Åkerströms graf (han
dog i Rom vid 37 års ålder med
uttömda lifskrafter i de gröfsta sinnliga
njutningar): »Sinnlighetsruset är en
sjelfförbränning».
Åkroksforssen, fordom ett
stångjernsbruk och manufakturverk uti
Fryksände socken, Fryksdals härad och
Carl-stads län, egdes på 1840-talet af C. J.
Tjäder, C. Waern oeh meddelegare.
Ål, Åhl, socken, en af de minsta
i Österdalarne, hörande till Nedan-Siljans
fögderi af Stora Kopparbergs län, är
belägen 3 3/8 mil n. v. från Falun med
585 fots höjd öfver hafvet, omgifven i
norr, nordvest och vester af Leksands
socken, hvarifrån hon skiljes genom
Insjön och den derifrån i sydvest flytande
Dalelfven, i söder af Gagnef, i sydost af
Tuna, Aspeboda och Kopparberg samt
i nordvest af Bjursås socken. Största
längden är 178 mil, största bredden ’ s
mil; arealen uppgifves i sednast utkomna
beskrifning öfver Dalarne (tryckt 1863)
till 2 qvadratmil = 46,000 tid eller
157,097 qvadratref (2 qvadratmil äro
dock 259,200 qvadratref), (Forsell
uppgaf 53,345 tid, Hahr l,26i qvadratmil
= 29,253 tid eller 163,816 qvadratref),
hvaraf 47,421 inegor. 101,360 skogar
och betesmark, 5,353 mossar och 2,962
qvadratref vatten. Hemmantalet 19,,(>
mantal, deraf prestbord, det öfriga
skatte, är äsatt ett tax.värde af 489,300
rdr rmt, hvartill komma Insjö
kopparverk och åtskilliga andra verk,
tillhörande Stora Kopparbergs bergslag,
taxerade till 20,200 rdr rmt. Folkmängden
år 1810: 2,0öU, uppgick 1865 till 2,350.
— Socknen, uppfylld åt alla sidor af
större och mindre berg, eger till följd
deraf eu mycket omvexlande natur;
endast. frau elfbron, lörbi kyrkan, utbreder
sig ett öppet fält mot Brenäs och
Helg-bo byar, hvilket, i söder bekransadt af en
lummig löfskog, erbjuder en leende och
rik anblick öfver bördiga åkrar och
blomstrande ängar, men på andra sidan
Helgbo möter en genom återstoden af socknen
fortgående skogsmark, endast här och
der afbruten af några framskymtande
tegar och tägter. De förnämsta bergen
äro: Skaluberget och Åsberget,
Sammarberget och Afrättsboberget, med
storartade utsigter, Wahlberget, Fjellberget,
hvarifrån man öfverskådar icke mindre
än 15 sjöar, Tuna kyrka, exercisplatsen
Rommahed m. m. Loppberget, Hoberget
och Gnet- eller Gnipboberget, med utsigt
öfver det bebyggda fältet mot Insjön
och elfven. — Bland sjöar och vatten
drag märkas: Insjön, med en höjd af
568 fot, der en mängd svanor
öfvervintra; sommartiden råder der rätt
betydlig skeppsfart med 2 ångfartyg samt
ett stort antal större och mindre
last-dragare; tre lastageplatser finnas här,
förutom I huiista faktori, der
bogserings-flottiljen vanligen bar sin vinterstatiou;
Helgsjön, Gryssen, Rexsjöarne och
Tan-sen. Jordmånen i de mera höglända
trakterna, eller i socknens södra och östra
delar, består af stenbunden grusjord, i
den mellersta af väslera och i den vestra
af flygsand; på det kring kyrkan
närmast. belägna faltet lerblandad sandmylla.
Bergarterna bestå allmännast af gneis och
granit, men åtskilliga malmstreck af jern
och koppar samt betydliga kalklager finnas
spridda öfver östra delen. I Gustaf
Wasas tid utgjorde Åhl en stor bergslag,
der inånga rika bergknapar hade både
koppar- och jernhyttor, hvilka sedan
blifvit ödelagda. Ännu drifves Insjö
koppargrufva, uppfunnen år 1664; vid
ödelagda Flodbergs och Vargbergs
koppargrufvor anträffas kopparkisen,
glim-; merskiffer samt gedigen vismuth, äfven
svafvelbunden molybden. Bland
socknens jerngrufvor bearbetas Walsarfsbergs,
Svedje, Blackbergs, Sommarbergs och
Digerbergs grufvor. På sednare åren ha
ur 9 à 12 grufvor erhållits 36 à 72,000
centner årligen. Är 1865 bedrefvos
endast 4 grufvor, lemnande 26,661 centn.
jernmalm. Emellan Helgbo och Busmor
är en silfvergrufva inmutad år 1863.
Vid förstnämnda ställe finnes äfven
mineralkälla, och jernhaltigt vatten på flera
andra ställen. Skogarna bestå mest af
tall och gran; löfskogen, till större delen
bestående af björk, är dock ymnig. 1
Oxberg växer lönn och lind vild; af
ädlare trädslag finnas planterade, särdeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
