Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsta - Årsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjöslaget i Bält skjuten i venstra höften,
hvarefter han sedan stäudigt måste
begagna krycka, och, efter A. A. Afzelius,
lefde efter krigets slut på sin gård
Anstå (Årsta), der ban ock dog den 30
Juli 1662 af förutnämnda sår, och hvarest
finnes ett minnesmärke efter honom uti
hans friherrliga sköldemärke, hvilket är
uthugget öfver Årsta vackra byggnad.
Utom dylika historiska traditioner
berättar Arstafolket äfven en mängd
spökhistorier och andra hemlighetsfulla
tilldragelser, som varit oskiljaktiga från
våra gamla herresäten. — Märkligast är
dock Årsta blifvet af skriftställarinnau
Fredrika Bremer, som der dog d. 31 Dec 1865.
Vi tillåta oss här inbjuda läsaren på ett
besök i skaldinnans fordna bostad. Från
gården inträder man genom den stora
porten, öfver hvilken Bjelkenstjeruska
vapenskölden är inristad, i eu ståtlig
förstuga; derifrån åter leda dubbla
trappuppgångar upp till öfra våningen,
hvilken ännu till eu del befinner sig i
samma skick som i de Bremerska
egar-nes tid, försedd med eu dyrbar, men
gammaldags möblering, enligt smaken
från slutet af förra seklet. Här valde
Fredrika Bremer till sitt hvardagsrum
eu stor, ljus, luftig hörnsalong, 9 alnar
hög, med trenne fönster åt öster, der
utsigt öfver gård och trädgård utbreda
sig, samt trenne åt söder, der park och
gärden, gårdar och skogsbackar bilda en
ljus och vänlig tafla. Det vackra
rummet var på det behagligaste sätt
anordnadt, och man sade på Årsta, att, om
man ville bli rätt glad, skulle man bara
gå upp till »m:ll Fredrika», såsom hon
här ännu af gammal vana sedan förra
tider kallades. I midten af rummet stod
ett stort bord, uppfyldt af planschverk,
album, m. m. och vanligen prydt med
åtskilliga blomsterglas, fyllda med
skogs-plantor och ängsblomster. Omkring
bordet slöt sig en inbjudande krets af
era-mor och antika hvilstolar, den stora,
gula damastfåtöljen ickc ’ill
förglömman-des, i hvars vidt utbredda faran och
djupa sköt man ofia sett värdinnans lilla
spensliga gestalt halft försvinna under de
angenäma thésoiréerna i hennes
Stock-bolmshera. Bå de stora hvita
marmorborden mellan fönsterna voro anordnade
talrika samlingar af kuriosa, konst- och
naturalster och audra minnen af hennes
resor. Innanför salongen låg en mindre
sängkammare, öfver den ett hörnrum,
der skrifbordet hade sin plats vid
venstra fönstret, med utsigt åt den odlade
slätten, öfver hvars dunkla skogsram
kyrkan längst bort höjde sin fina spira mot
himlen. I samma våning, men pä andra
sidan tamburen, låg den för hela
familjen gemensamma matsalen raed sina 4
fönster, sin stora spisel och sitt ofantliga
bord. En boské i trädgården bär ännu
sedan gamla tider Fredrika Bremers namn,
och skall lion der tillbragt större delen
af sommaren efter återkomsten från
Amerika under omvexlande arbete på sina
reseminnen och vandringar i de gamla,
kära alléerna.
Årsta, två mantal, tillsaramans raed
Berg eller Zachrisberg eller Brundby, 3
mtl, allt frälse-säteri under samma namn,
och Walla, 1/2 mtl frälse, utgöra med
åtskilliga dertill hörande lägenheter en
egendom, som bildar södra stranden af
Årstaviken och tillhör Brännkyrka
socken, Svartlösa härad af Stockholms län.
Denna egendom anses fordom hafva til 1—
hört Birger Jarl, och sträckte sig då
dess egor ända till Fittja samt
omfattade äfven hela nuvarande Södermalm i
Stockholm, — der ett qvarter pä norra
stranden af Årstaviken ännu bär namnet
Årsta — hvilket äfven föranledde en
sednare egare på 1700-talet, vid namu
Wadström, att väcka anspråk på
tomtören från nämnda del af hufvudstaden,
hvilket likväl underkändes. Den plats,
som Birger Jarl anvisade till anläggande
af Stockholm, synes alltså hafva legat
på eller invid hans enskilda jordegendom.
I början af 1300-talet förekommer
egendomen under namnet Arus såsom
tillhörig hertig Waldemar, hvilken af dess
egor skall hafva grundat ett præbende.
Den egdes på 1400-talet af Hans
Kröpelin, dottern Märtha Hansdotter,
sedermera af Christian Bengtsson Oxenstjernas
dotter, Birgitta, som 1485 blef gift med
Knut Bidz Clausson, hvilken dog 1494
barnlös; egdes ännu 1516 af enkan. Är
1544 egdes egendomen af Gabr.
Oxenstjerna, hvilken slägt den synes hafva
tillhört till 1670-talet., då r. r. Göran
Ulfsparre är antecknad såsom dess egare;
den reducerades sedan, men återlöstes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
