Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsunden - Åsunden - Åtorp - Åtorp - Åttersta - Åttingsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historiskt sorgligt minne deraf att Sten
Sture d. y. i den nära invid växande
stora skogen erhöll sitt banesår 1520;
i samma skog blef Dacken 1543 slagen
af Dalkarlarne och en trupp skyttar.
Åsunden, sjö i Kinds härad af
Östergötland, söder om Linköping, 262 fot
öfver hafvet, intager med nära 3 mils
längd, men högst olika bredd, och delad
af mera eller mindre smala sund i flera
sjöar, :,/5 qvadratmil areal. Sjöns
nordligaste vik, som är mycket smal,
begynner i Tjärstads socken och upptager
inom hennes område vid Skedvi en å från
Åmmern af 970 fots längd; de öfriga
socknarne sjön genomgår eller berör äro
Kettilstad, Hägerstad vid sundet mellan
hennes två nordligaste vikar, Oppeby,
Hycklinge, Eneby samt Horn, i hvilken
sjöns sydligaste vik Åby- eller
Hornsviken sträcker sig 1 ., mil mot norr
samt det bredare utloppet mot
Hyck-lingeviken och x/., mil af stora sjön,
fördelad i tvenne genom ett suud. I
Horns vi ken utfalla Svartån och
Stångån, med hög fors och fall; östra viken
mottager ett mera än milslångt
vattendrag från Fälaren, samt Berkern, som
har högt affall; en vik mot n. v.
mottager Kisaån. Hela Asunden och flera
af deri utfallande sjöar hafva rikedom
på öar, och deras stränder på leende
eller storartade utsigter. I den förra
tinnes lastageplats vid Hofby. Med detta
vattendrag börjar den följd af stora sjöar,
som karakterisera Stångäns mellersta lopp,
och som, med ringa skilnad i höjd samt
ofta betydligt vattendjup, bilda en farled,
hvilken ej behöfver mycket biträde af
konsten för att göras brukbar. Det för 20
år sedan väckta förslaget att
sammanbinda sjöarna Asunden, Järlunden och
Rengen genom en större kanal-anläggning,
kallad Kinda kanal, som skulle förena
Linköping med Wiiumerby, håller nu på
att bli en verklighet.
Åtorp, gård uti Foss socken, Tunge
härad af Göteborgs och Bohus län, med
vackert läge vid Qvistrumselfven, ungefär
2’ ., mil från Uddevalla, består af ’/2 mtl
Åtorp (enligt uppgift från orten, men
enligt mantalslängd och jordeböckerna är
hemmanets namn Öfra Torp), i sambruk
med 1 4 mtl frälse Risvarp.
Hufvudgår-den är köpt till skatte 1823 samt
bebyggd af kanslirådet och riddaren O.
Werlin, från hvars enka godset köptes
af kapiten J. R. G. von Hausswolff och
egdes 1865 af gymnasiifogden G. Schiller;
utsädet är 30 t:r och skörden 230 t:r.
Andra hiilften af hemmanet Öfra Torp
köptes till skatte 1760, se vidare under
art. Torp- Öster och Wester.
Åtorp, ett mtl skatte, postexpedition,
apothek, marknadsplats och
gästgifvaregård uti Nysunds socken af Wisnums
härad och Carlstads län, på gränsen
mellan Nerike och Wärmland, vid pass 3 1/2
mil s. s. o. från Christinehamn, 6 mil
från Örebro och 7 från Carlstad. Åtorps
gård jemte byggnader för ofvannämnda
inrättningar oeh Munkfors qvarn, A nys
oljeslageri, qvarn, grynverk samt
tegelbruk, ,fi mtl Moo, alltsammans tax. till
57,300 rdr, eges af brukspatron S. E.
von Hofsten på Sund. Vid Åtorp och
11 torp bo 150 inb. med 39 hushåll;
häribiand, utom vanliga handtverkare,
garfvare, färgare, bagare och sadelmakare;
äfven handlande, restauratör och
barnmorska. Åtorps hemman löstes till sk. 1636.
Från gästgifvaregården skjutsas till: Wall
i vester 1’4 mil, till Storbjörboda i s. o.
l’/2 mil* till Boderna i s. s. o. 3’ 4 mil,
till Högåsen i u. o. 2’/4 mil.
Åttersta, jernhytta och masugn uti
Ofvansjö socken af Gestrikland och
Gefleborgs län, omkring 2 1/2 mil från Gefle.
— Den förra med en hammare och 2
härdar, hvarvid i medeltal 1861—63
tillverkats 2,921 centner stångjern; eges
till hälften af Urfors bruks egare och till
hälften af bergsmän; masugnen (taxerad
till 7,500 rdr) är i förfallet skick;
deremot är en här af nämnda bruksegare
uppförd rostugn i godt stånd;
tillverkningen vid den del, som tillhör
bergsmän, uppgifves vara årligen 6,538 ctr
tackjern; här finnes ock qvarn, tax. till
5,000 rdr rmt.
Åttingsberg, ett mtl frälse-säteri uti
Fergelanda socken af Walbo härad och
Elfsborgs län, vid pass 3 1/2 mil frän
Wenersborg, var 1865 skiftadt i 8
egolotter, på 21 hushåll. Åttingsberg
kallades i äldre tider Gurenn och Gurunua,
och lärer först 1645 fått sitt nuvarande
namn; af egare nämnas fogden Göran
Torstensson 1577, slägten Silfversvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
