Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åtvidabergs kopparverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
627 Åtvidaberg.
Åtvidaberg.
åren 1790—1799: 9,632 skU.
» 1800—1819: 6,000 »
>» 1820—1829: 10,156 »
» 1845—1849: 15,000 »
» 1850 ensamt 3,326 »
år .1854: 5,032 skU
» 1859: 7,183 »>
»> 1861: 13,620 centner
186° I cent’ier
" ’I 6,978 ctr raffinerad koppar,
» iftfi^ f 11,623 ctr garkoppar,
( 7,105 ctr raffinerad.
På 25 år ökades bruttoinkomsten
med 1,486,016 rdr. Oaktadt den stora
tillvexten i tillverkningen, sparas skogen
mer än förr. Cokes begagnades 1856
motsvarande 400,000 tunnor träkol. Ar
1865 användes 13,914,60 ctr råkoppar
till gärning i härd och 8,972,50 ctr till
raffinering. Till 1 ctr garkoppar åtgick 0,50
och till 1 ctr raffinerad koppar 0,56 ctr
träkol. Af de förbrukade 122,344 ctr
skärsten utbragtes 18,729 ctr, således
utgjorde smältugnsprocessen 20,67 %.—
Åtvidabergs koppar erhöll högsta priset
vid Pariser-expositionen,då Faluns koppar
erhöll andra.
Vid industri-expositionen i Stockholm
år 1866 intog Åtvidaberg ett bland de
främsta rummen, både i anseende till
verkets högst betydliga omfång,
operationernas storlek, grufvefältets rikedom,
och slutligen den fulländning, som
operationerna på sednare åren erhållit, den
ordning, hvarmed verket drifves, likasom
det system, som visade sig i framställ- j
ningen. Kartan öfver den vigtigaste af |
grufvorna, Bersbogrufvan, skall varit utförd
på ett sinnrikt sätt (se Skandinaviska
Industriexpositiouen af G. Svederus, häft.
4). Man såg af deusamma, att arbetet
fortgått med mycken kraft, då man
inom hundrade år kommit till 2/3 af det
djup, hvartill Kongsbergs uråldriga
silfvergrufva kommit. De i trakten
omkring Åtvidabergs grufvor uppträdande
bergarter äro företrädesvis, såsom utkastet
till den geognostiska kartan vid 1866
års Industriutställning utvisar, åtskilliga
varieteter af gneiss, uti hvilka här och
der förekomma glimmerskiffer och mer
eller mindre skiffrig hornblendesten.
Temligen underordnad är den vanliga
gneis-sen, om man dit ej räknar den
granit-artade, som åter har en betydlig
utsträckning. Näst denna sednare finner man
protogen-gneissen vara mest utbredd.
Endast i denna och hornblendesteneu har
man hittills funnit brytvärd malm. En
egendomlig gneissvarietet uppträder såsom
afskäraude och mellanträngande malmen
i Bersbo grufva. Den håller 75 %
kiselsyra och är troligen analog med
Tyskarnes rother gneiss.
De grufvor, hvilka i sednare tider
bearbetats äro: Bersbo Storgrufva eller
Kathrinebergs-grufvan, 1,190 fot djup;
Bersbo Bondgrufva 658 fot;
Mormors-grufvan eller Westra Närstads, 1,280
fot, ansedd att vara af äldsta grufarbetet i
Atvida bergslag; i samma malmfält
belägna Haggrufvan, 630 fot, och
Eriks-grufvan, 164 fot; Malmviks grufvan, 6 à
700 fot. I en sednare tid ödelagda
grufvor äro: Garpgrufvan, arbetad 1763
—1767, en vid Stemmantorp, 1764 och
1804, en vid Tjusentorp, Stora Örsäters
på 1790-talet och 1804, Gomåtta grufva,
mellan Wrånghults och Långbrotts egor
m. fi. Bersbomalmens kopparkis åtföljes
af zinkblende, magnetkis, svafvelkis samt
någon gång blyglans.’ Dessutom
beledsagas den af qvartz, fältspath, glimmer,
magnetil, chlorit, granat och hornblende.
Hufvudgångarten är en qvartzig, ofta
glim-merrik hornblendesten. Under året 1865
utgjorde uppfordringen ur Bersbo grufvor
667,578 kubikfot lössprängdt berg, som
lemnat 438,930 ctr malm, eller, efter
vigt räknadt, omkring 66 %. Betings- "
priset var 8 öre pr kub.fot lössprängdt
berg, som fördelas bland arbetarne pr
borrad fot, då de tillika sjelfva hålla sig
materialier, såsom borrstål och kost. —
Bersbomalmens beredning verkställes icke
genom vaskuing, utan efter uppläggning
i stora pyramider, genom 1 à 2
röstningar, allt efter dess halt af zinkblende
och magnetkis, hvarefter den inlägges i
sulu-ugn; uti hvarje sådan ugn äro i
medeltal på 24 timmar, under år 1865,
336,2 centner beskickning försmälta och
59,2 centner skärsten tillverkade. Till
1 centner skärsten har åtgått l,47i ctr
brännmateriel, hvaraf 42 procent träkol
och 58 procent cokes, och till 1 ctr
beskickning 0,256 ctr bränsle (1 kub.fot
träkol väger omkring 8 U och 1
kub.-cokes 20 à 25 U). Ar 1865 försmältes
i 7 sulu-ugnar 596,411,90 ctr malm från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
