Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äppelbo - Äppelviken - Äpplaholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
700, uppgått 1865 till 1,680. Folket
här, som räknas bland de fattigaste i
Dalarne, anses i allmänhet äfven stå lågt
i sedligt hänseende. Namnet på en bv,
Lappheden, påminner om Lappars besök
i fordna tider. Af landsdomareu H.
Sirnblas bytesbref, utfärdadt 1417. deri
Appleboda säges ligga i Jerna socken, har
man antagit, att denna bvgd af ålder
blifvit lagd till Jerna, der en trakt
kallas Appelbohagen, deraf att
Äppelbo-folket fordomdags skall släppt sina
hästar dit, under det de sjelfva besökt
kyrkan. Angående allmogedrägten, må
nämnas, att qvinnorna vid högtider bruka
röda band, lindade kring håret; pannan
prydes af ett blankt »diadem» af
messing, hvars ändar sträcka sig till nacken,
der de framskina bland många
bandrosor. Hufvudet betäckes i öfrigt med
en liten röd mössa med breda spetsar.
Halsduken är öfver bröstet fästad med
ett smycke af messing. Lintygets vida
ärmar äro på mångfaldigt sätt prydda
med röda och blå sömnader. Det
högröda lifvet, som framtill eger eu med
häktor tillfästad bröstlapp, hvilken nedåt
midjan afsmalnar, har baktill små runda
skört, kautade med grönt tvg. Kring
midjan ett bredt bälte, hvarifrån
nedhänga på venstra sidan hjerta band.
Kjortelen är mycket bredrandig,
strumporna röda; på fötterna klumpiga skor
raed spännen.
Under Gustaf I:s regering skall
socknen erhållit egen kyrka af trä, som
qvarstod ännu på 1760-talet, och der
gudstjensterna i början besörjdes 3 à 4
gånger om året af presterna från Nås,
tills är 1650, då eu ständig kaplan
(Isræl Petri Narsenius) förordnades här.
Genom kongl, brefvet d. 23 Sept. 1822
afskildes socknen från Nås och blef- eget
pastorat, konsistorielt af 3:dje klassen
under Westerdals kontrakt i Westerås
stift; men kyrkoherdesyslan kunde först
1840 efter dåvarande komministerns död
tillsättas. Med kaplanerna syn ag
beklagliga förhållanden egt rum; alla ha de varit
nedtryckta uti stor fattigdom, flera
blifvit suspenderade eller afsatta för
tjenstefel eller oordentligt lefverne.
Nuvarande kyrkan, byggd 1771, är utdömd;
hon ligger 24 mil från stiftsstaden,
håller 68 fot i längd och 36 fot i bredd,
är utvändigt rödmålad, har sakristia, 20
fot lång, 18 fot bred vid östra gafveln,
med predikstolen Öfver altaret.
Kyrkokassans behållning 1864 var 12,000 rdr,
fattigkassans 1,700 rdr.
Barnundervisningen bestrides i en fast skola af en
examinerad lärare och i 4 byskolor;
barnens antal i den förra uppgår till
90, i de sednare till 40. — Inga
fornminnen eger socknen, och af sägner
endast få, rörande sig om troll och
rå-andar. — Några större eller för
ståndspersoner bebyggda gårdar finnas icke,
med undantag af Stensbo, kaptens-bost.,
af V,6 mtl, med 34 qvadratref åker och
2,492 skog; Pas’orsbostället, Vifi mtl,
i Sälens by, upptager 271 snäsland. —
Bvar äro: Rågsveden, Näset, Östra Born,
Boror (3 dalkarlsmtl), Störbyn, Ofvanhed
(14 mr och 14 dalkarlsmtl) och Könstad,
Nordbyn och Lappheden, Risheden,
Opsa-heden, Sälen (8 dalkarlsmtl),
Sörombäc-ken, Thorvallen och Roddarheden.
Finn-byar Skjerfjell och Höksjön. — Adress:
Malung.
Äppelviken, Äpelviken, ett
frälse-säteri uti Bromma socken af Sollentuna
härad och Stockholms län, af 1/8 mtl
sedan den 6 Aug. 1858, och åsätt en
afgäld af 30 rdr till egaren af Ulfsunda
säteri, hvarunder det förut varit en
lägenhet utan mantal; var år 1865 med
bränneri tax. till 20,000 rdr.
Äpplaholm, Äplaholm, ett
frälsesäteri af 1 mtl uti Sandsjö socken af
Westra härad och Jönköpings län, nära
sjön Nöramern, vid pass 2i/2 mil från
Ekesjö. Det beboddes i 15:e seklets
början af väpnaren Halsten Pædhersson
(1408—1417) af slägten Båt, hvilken
år 1405 var konungs-domhafvande vid
räfstetinget, och sedan af väpnaren Nisse
Johansson (1435—1441),hvilken år 1441
blef ihjälslagen af väpnaren Birger
Trolles svenner, då ban sökte lemna skydd
åt en man, hvars gripande denne
anbefallt. Derefter omtalas en Lasse
Bengtsson såsom bosatt i Aplaholm (1451),
sedan hustru Ingrid Magonsdotter till
Äpleholm; lion erhöll 1495 af Svante
Sture i liqvid för 125 mtl, gårdar i
Fagerhults, Stenberga och Högsby
socknar. I medlet af 1500-talet egdes
gården af Truls Bagge, ärfdes efter honom
af Göstaf Olsson (Stenbock). Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
