- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
646

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödmorden - Ödmundetorp - Ödsköld - Ödsmål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

helige Stephanus, af hedningarne i
förbittring öfver att ban förstört deras
afgudars tempel och bilder.

Ödmundetorp, ett mtl fr.-säteri med
qvarn, se Näshults socken i Jönköpings län.

Ödsköld, Ödskæl och Eskbult (på
1500-talet), annex-socken till Steneby
pastorat på Dal, i Wedbo härad och
Elfsborgs län, 5 mil s. v. från Åmål — vid
380 fots höjd öfver hafvet —; omfattar
med 1 ’/, mils längd och 1 mils bredd
en areal af 0,s$7o qvadratmil (= 20,134
tid), deraf 0,063 vatten, eller 0,866
qv.-mil, deraf 0,<ki vatten (Hahr), (Forsell
uppgaf 22,333 tid, deraf 1,662 vatten),
fördelad på 145/s mantal, hvaraf 133/8
skatte och ll/A frälse, hvartill i kyrkligt
hänseende kommer 1/8 mtl Tveten, som
ligger i Jerbo socken. Vattenarealen
upptages till en del af Iväg samt
Gälsjön, bela lf ängsjön och Knäsjön, jemte
26 små kärn. Ingen elf finnes, blott
smärre bäckar; af dessa utgör en från
Kuäsjön, jemte en annan, början till
Wal-bo-ån. Jordgrunden består i allmänhet
af sand eller grus med klappersten, af
hvilken sednare väldiga höjder äro
upplagda å de jemna moarne i sockneus
mellersta och södra delar. Dessa moar,
af ungefar 3/4 mils längd, synbarligen
fordom odlade, äro mycket magra; de ha på
sednare åren blifvit besådda med skogsfrö.
En del af allmogen, som jemte Bäckefors
bruksegare ha andelar deruti, sökte år
1865, geuoin sådd af skogsfrö äfven göra
sina enskilda marker skogbärande.
Öfverenskommelse hade ock blifvit träffad
mellan bruksegarne och alla sjelfegande
bönder å hemmanet Wången, hvilka uti
Ödskölds moar ega c:a 1,150 qvadr.-ref
kal, ljungbeväxt skogsmark, omvexlande
med brukets likaledes obeväxta
skogslotter, att verkställa en gemensam
hägnad för ett fält af c:a 2,800 qvadr.-ref,
dessutom hade fem åboer i Wången
erhållit af Hush.-Sällskapet 80 It tallfrö.
Deu s. k. Tingvalla mosse vid Knäsjön
har 13—15 fots mäktighet och
innehåller eu väl förmultnad och
sammanpackad bränntorf. En helsobrunn fiunes,
är dock föga besökt, troligen
Altorps-källan, som föregifves flöda öfver när
krig tillstundar, men alldeles uttorkar i
fredstider. Inbyggarnes antal, år 1830:
866, uppgick 1865 till något öfver 1,500.
All fast egendom taxerades sistnämnda
år till 565,100 rdr rmt. — Den lilla
träkyrkan ligger på en hög grusvall, 1
mil från moderkyrkan; lion blef 1639
svårt skadad af en orkan.
Barnundervisningen bestrides gemensamt med Bäcke
uti en fast och 2 småskolor, af en
examinerad och 2 oexaminerade lärare; 2
skolhus finnas, till det ena hörer
planteringsland af 30,800 qvadratfots ytvidd.
Socknen har en donation, hvaraf räntan,
180 rdr, är gifven till fattiga skolbarns
understöd; i statsanslag åtnjuter skolan
årligeu 31 rdr. Fryxell-Langensköldska
stiftelsen eger frälse-räntan af V4 mtl.
Fornminnen: Man har räknat 63
ätte-och grifthögar vid Hångesten, Wången
(Wånga), Berg och Stommen, vid de två
förstnämnda äfven bautastenar samt
tingsbanor, hvaraf en vid Orsbyn med 9
liggande stenar. På Wångens mo finnas
2:ue fotaugelformar, de enda på Dal.
Sägnen om jättar, som vistats i Ingiars
kammare uti ett berg på Bergs egor och
på Ranneberget, kuuna läsas i Dybecks
Runa 1843, sid. 35—38. Vid Berg’s by
skall, enligt sägnen, varit en munkekyrka;
nära invid stället är en hög, kallad
Svesser-högen. Här finnes den enda kyrkoklocka,
som på Dal kan föras till behållningen
från medeltiden; inskriften är utförd med
sednare munkstil. Marknad har fordom
hållits på Mobacken, mellan hemmanen
Altorp och Backen; hade redan upphört
1718. Vid 1761 års riksdag gjordes
ansökan om att få en höstmarknad på
Altorps mo, men den blef icke beviljad.
Ödskölds moar ha varit öfningsplats för
landtvärnet 1808; der hölls ock 1822
ett större öfningsläger, bevistadt af
konungen sjelf hvarvid flera svenska och norska
regimenten der voro sammandragna. Fråga
var väl om en större trakts inköpande
för kronans räkning till ständig
lägerplats, men saken mötte hinder och
förföll. — Största gården är Ivägsholm (se
den art.); — Altorp 1 mtl, !/3 i Wånga
med qvarn och såg, */4 i Stommen och
|J i Ödsköld egas af Baldersnäs bolag.
— Byars och hemmans namn äro vidare
Ammeliden, Asketveten, Hultet, Kroken,
Ulleviken
m. fl. — Adr.: Åmål.

Ödsmål, Audzmala (pä 1500-talet),
Audsmål, socken uti Inlands Nordre
härad af Göteborgs och Bohus län, 3 mil

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free