- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
715

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örestens slott - Öresund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brunn eller cistern, som alltid innehåller
vatten.

Öresund eller Sundet. Sveriges
urgamla gräns söderut, är det smala sund,
som åtskiljer danska ön Seland från
Skånes kust och förenar Östersjön med
Vesterhafvet (Kattegat). Det är 9 mil långt,
anses taga sin böljan mellan Hyllie
socken i Skåne och orten Dragö på ön
Amager samt sträcka sig på svenska
sidan till fiskläget Wiken och på den
danska till orten Ifornbek. Mellan Hyllie
och Dragö är 1,3 mil, mellan Wiken och
Hornbek 0,95, största bredden mellan
Höjeåns utlopp och Köpenhamn är 2.6 mil,
och smalaste stället, mellan fästningen
Kronoborg på danska sidan, der ett
fyr-torn står, och staden Helsingborg på den
svenska, blott V2 mil. Uti äldre tider,
och innan folkrättens lagar blefvo
gällande, var det vanligt, att strandboerna
vid segelbara strömmar eller sund kräfde
tull af dem, som på sådana vatten drefvo
handel. Denna afgift betraktades dels
såsom en vederbörlig skatt åt den, som
egde vattendraget, dels, och ännu oftare,
såsom en lösepenning att derigenom
befria sig från strandboernas plundringar.
Af denna dubbla anledning hade äfven
från äldre tider tillbaka genomfarten i
Öresund varit belagd med en sådan tull,
och emedan Seland stiidse varit danska
maktens hufvudsäte, samt dessutom bästa
segelleden går utefter denna kust, så
betaltes afgiften åt Selands konung. Huru
saken för öfrigt förhöll sig i dc äldsta
tiderna, är numera icke så noga kändt,
men afgiften lärer hafva varit blott en
rosenobel för hvarje köl, lasten deri
in-beräknad. Segelfarten på Öresund var
också den tiden ännu ganska obetydlig,
ty Östersjöhandeln drefs nästan
uteslutande af Danzig, Stralsund samt
hufvudsakligen Lübeck, hvilken sednare stad på
landsvägen från och till Hamburg
hemtade söderns och utförde nordens varor.
Kristian II och hans efterträdare
uppmuntrade Holländarnes Östersjöhandel,
förnämligast för att derigenom bryta
Hansestädernas. Detta lyckades, och allt från
den tiden blef Sundska tullen betydligare,
samt väckte uppmärksamhet och tvister.
Den första skriftliga urkund angående
Sundska tullen var det Speierska eller
Burgundiska fördraget, som är 1544
afslöts i Speier mellan Kristian 111 i
Danmark och kejsar Carl V, som då
beherskade Holland, hvilket land idkade
betydlig handel i Östersjön. I Stettinska
fördraget år 1570 beviljade båda
grannstaterna hvarandra tullfri handel äfven
genom Öresund »såsom af ålder brukligt
varit.» Genom fredén i Knäred år 1613
medgafs åt Svenskarne tullfrihet i Sundet
utom för dryckesvaror, för hvilka borde
erläggas lika afgift som den Danskarne
erlade. Genom fredsslutet i Brömsebro
1645 erhöll slutligen Sverige, efter
långvariga prejerier och trakasserier mot
svenska sjöfarande, samt oupphörliga
förhöjningar af de förut mindre tryckande
tull-afgifterna, för sig och samtliga
underlydande landskap fullkomlig tullfrihet uti
Öresund för alla slags varor både vid
in- och utförsel. Genom fredsfördraget i
Roeskilde år 1658 stadgades, att svenska
fartyg skulle, vid genomfart af Öresund
och Belterna, vara helt och hållet fria
från tullafgifter, undersökningar och
uppehåll, blott de visade ordentliga sjöpass.
Samma fördel tillerkändes varor, som
tillhörde Svenskar, äfven om de fördes på
främmande fartyg. Men genom den fred,
som efter Carl XILs olyckliga krig
afslöts med Danmark den 3 Juli 1720 på
Fredriksborgs slott, under fransk och
engelsk bemedling, nödgades Sverige h-.lt
och hållet afstå från tullfriheten i
Öresund och Belterna. Allt sedan fortfor
Oresundstullen att trycka svenska
handeln, ända till dess konung Oscars
regering, genom ett med Danmark och
Sverige, Norge, Österrike, Belgien,
Bremen, Frankrike, Storbritannien, Ryssland,
Hamburg, Hannover, Lübeck, Oldenburg,
Meklenburg, Nederländerna samt Preussen,
år 1857 den 14 Mars i Köpenhamn
afslutadt fördrag, friköpte dessa för ali
framtid från Sundska tullen, mot
förbindelsen, att i lösen erlägga eu bestämd
summa af 30,476,325 rdr; danskt rmt
(1 rdr d. rmt = 2 rdr sv. rmt), hvaraf
Sveriges andel belöpte sig till 1.590,503 %
rdr d. rmt, som genom en
seperat-kon-vention den 21 April 1857 mellan
Sverige och Norge å ena och Danmark å
andra sidan nedsattes till 1,279,196 rdr
genom afdrag för de kostnader, som
föranledas genom underhållet af de svenska
och norska fyrarne i Öresund och
inloppet till Kattegat, för hvilka inga afgifter
få affordras de fartyg, som passera dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free