Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östad - Östad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon spannmål till afsalu. ehuru
torparen äfven deraf till kreaturens
utfodring använder icke så litet. Tvänne
hans grannar på Rydet och Tån ha
blifvit manade till efterföljd och äro nu
flitigt sysselsatta med nyodlingar och
utdikningar. På Östads bys egor finnes
en rund springkälla af 16 alnars
diameter och ett omätligt djup; den
bildar med sitt flöde en bäck. — Gårdar:
Östad, krono-säteri (se nedan), med
underlydande frälsehemmanen Räfsbo 1,
Östad ’/i, Brogården V2, Böda V2,
K) ty k (Knytz) ’/o, Kxdlen 3/4, Hofgården
V4, Jättegården V4, Gatan ’/4,
Stenbergsgården V4, och Wallås */4. — Stommen
1 mtl och Grobo V4, utgöra
kyrkoherdens boställe. — I Skjefthult (Skifhult)
eges 1 g skatte af hvpotheksföreningen i
Göteborg; — Löf ås ’/g skatte, eges af
brukspatron Ekman i Norrköping. —
Östad, by på 21 n:r, lV2 skatte, V2
frälse, 7 säteri, deraf V4 skatte samt
3/j6 mtl och 5/32 mtl Hofgården, äro
för ståndspersoner bättre bebyggda
gårdar. — Af öfriga hemmans-namn
förekomma Blackekärr, Dirhufvud, Fogleryr,
Gethult, Klefsjön, Kopparås, Liagården
och Sunderbo. — Adr.: Alingsås.
Östad, krono-säteri af 7 mtl, med
en barnuppfostringsanstalt, i Ostads
socken, Ahle härad och Elfsborgs län, lV4
mil från Alingsås. — I äldre tider har
Ostads säteri tillhört grefliga slägten
Lejonhufvud till Gräfsnäs. Ar 1680 skref
sig majoren G. C. Banér bland annat
äfven Herre till Ostad, och år 1720
sålde nämnda majors och hans
grefvin-nas, Ebba Lejonhufvuds barn och arfv.
Ostads sätesgård med underlydande 16V2
hemman frälse för 60,000 daler k:mt
till general-majoren, baron G. Bosenhaue,
† 1754; sonen, öfverjägm. A. G.
Rosenhane, sålde egendomen året fore sin död,
eller år 1757, för 100,000 daler s:mt
och 100 dukater i vängåfva, till
kommerserådet Jonas Alströmer, † 1761;
den kom sedermera i direktören N.
Sahl-grens ego, hvilken genom testamente af
den 10 Juui 1774 bortskänkte säteriet
raed underlydande 13Viß en
fond af 16,6662/3 rdr silfversp., insatta i
Rikets Ständers bank mot 4 proc. årlig
ränta, nu i följd af myntförsämring
utgörande 25,000 rdr rmt, till
underhåll för det af honom bredvid Östads
mangårdshus stiftade Östads barnhus, det
första i sitt slag inom Sverige, [1] och
hvartill grunden lades på kon. Gustaf
III:s kröningsdag den 29 Maj 1772.
Kongl, konfirmationen å stiftelsen är dat.
den 7 April 1772. Iurättningens
syftemål är, enligt stiftarens antydda afsigt,
att ur nöden rädda, uppehålla och till
dugliga och kunniga arbetare vid
jordbruket dana så många värnlösa barn
från hvad ställe och ur hvilken
samhällsklass som helst, sora barnhusets
tillgångar medgifva. Barn af båda könen
emottagas från 5 års ålder till 15 eller
högst 18 år. Inrättningen förvaltas
genom en på stället boende intendent af
en bland testators arfvingar, sora, hvar
efter annan, nämna sin efterträdare,
under öfverinseende af Wasa-Ordens
Kommendörs-kapitel. Planen till denna
inrättning uttänktes och verkställdes af
Nicolas Sahlgren och Claës Alströmer,
hvilka i ordets både vackraste och sannaste
bemärkelse voro män långt framom sin
tid. Nicolas Sahlgren, direktör i
Ostindiska kompaniet, hade såsom grosshandl.
i Göteborg samlat en ofantlig
förmögenhet. Sedan han 1750 erhållit
konungens tillåtelse att besitta säterijord —
ett privilegium som då ensamt tillkom
adeln — inköpte han stora gods i
Halland, Skåne och Elfsborgs län, på
hvilkas förbättrande han nedlade ofantliga
summor. Emedan Sahlgren icke egde
någon son, öfvergick den stora
förmögenheten till hans begge döttrar, som
blefvo gifta med hans bästa väns,
kommerserådet Jon. Alströmers söner, August
och Claës Alströmer. I sitt år 1774
upprättade testamente förordnade han,
att derest hans bröstarfvingar utan
afkomma utslocknade, så skull» säterierna
Gåsevadsholm och Dahl i Halland med
allt underliggande frälse, afvel och lös-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
