- Project Runeberg -  Karl XII. Omstörtningen i Östeuropa 1697-1703 /
36

(1902) [MARC] Author: Harald Hjärne - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det längsta ifrån sig. Han öfverlät hvad som enligt häfdvunnen
etikett borde göras åt sina ministrar, under förbehåll, att inga
viktiga beslut finge fattas utan hans eget ingripande i det afgörande
ögonblicket. De svenske statsmännen voro vane vid diplomatiens
former och kunde skickligt reda sig med de mångahanda konstgrepp,
som utan anstöt tjänade att bereda uppskof och undvika bindande
förpliktelser. Oaktadt delvis olika åsikter angående förhållandet till
främmande makter och trots inbördes personlig rivalitet kunde de
likväl knappast sköta Sveriges utrikespolitik annorlunda under
förhandenvarande omständigheter. De fördrag, ofta under namn af
allianser, som afslötos under dessa år, hade ingen afgörande
betydelse för rikets ställning till de allmänna europeiska tvistefrågorna.
Sveriges intressen sammanhängde med fredens bevarande, och detta
syfte kunde lättast vinnas, om Sverige utan att lemna sin redan
intagna plats i det läger, som motsatte sig de franska
utvidgningssträfvandena, undveke att förbinda sig till väpnadt uppträdande på
den europeiska krigsskådeplatsen i Nederländerna och vestra
Tyskland. Det var en sådan politik, som Karl XI hade följt under det
tioåriga kriget mellan Frankrike och dess motståndare före freden i
Rijswijk. Det kunde med skäl synas, som om samma politik äfven
efteråt borde krönas med framgång. Vid svenska hofvet fördjupade
man sig mer och mer i den holsteinska frågan, och man fruktade
ej för en sammanstötning med Danmark, så vida blott Sveriges
krafter icke fjättrades af åtagna förpliktelser på annat håll.

Men i en sådan känsla af trygghet försummade man att med
tillräcklig uppmärksamhet följa de främmande maktgrupperingarnas
utveckling och öfverväga deras medelbara inverkan på Sveriges
särskilda intressen. De svenske diplomaterna i utlandet eggades ej
hemifrån till nödig vaksamhet och visade sig, när det gällde, illa
underrättade om hvad som försiggick och förbereddes omkring dem.
Därför blef det möjligt för Danmark att bakom deras rygg och med
stöd af en plötslig vändning i de europeiska konjunkturerna inleda
en mot Sverige ensamt riktad kombination, som regeringen i
Stockholm icke mäktade förutse och förebygga.

*     *
*



Denna danska kombination var icke från början fullt utpräglad,
men bragtes snart till mognad icke minst genom sammanhanget
emellan de båda stora spörsmål, som hotade Europas jämvikt.

Den spanska arfföljden var af genomgripande betydelse för
maktförhållandet emellan Frankrike och österrikiska huset och
innebar under formen af dynastiska anspråk vidtutseende rubbningar i
folkens politiska och ekonomiska lifsvillkor. Så väl Ludvig XIV
som kejsar Leopold I kunde såsom söner och gemåler till spanska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:54:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhkarl12om/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free