Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid. En kortfattad öfversikt / 19 (1907) Author: Hans Hildebrand Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidigt kristnadt. Inom detta landskap döptes år 1008 Olof Skottkonung.
Intresset för den nya religionen synes hafva varit från början mycket
varmt. I de mera öppna och bördiga trakterna byggdes den ena kyrkan
efter den andra, man
byggde mera, än hvad
eftervärlden förmådde
underhålla. Det finnes
intet svenskt landskap,
i hvilket så många kyrkor
blifvit öfvergifna.
I Slöta pastorat, som
nu har två kyrkor,
funnos fordom sju.
Broddetorps nybyggda kyrka
ersätter fyra gamla o. s. v.

39. Lunds domkyrka.

I Västergötland,
liksom antagligen på
Dal och i Värmland,
som båda hörde till
Skara stift, uppfördes
i början träkyrkor. En
gammal stafkyrka,
Hedared, finnes ännu i
behåll och har nyligen,
med anslag af offentliga
medel, blifvit konserverad.
I stenkyrkorna
förekommo under
takresningen snidade
bjälkar (exempel Dala).

Stenkyrkorna voro
i regeln små. Som
exempel må tjäna Östra
Gesums kyrka (fig. 44)
med långhus, kor och
apsis. Torn finnes icke,
men beskaffenheten af
långhusets västra gafvel
röjer, att man från
början haft afsikten
att uppföra ett torn.
Man anordnade nämligen
i denna västra gafvelmur en båge, under hvilken man skulle träda
in i det blifvande tornets bottenvåning. Som man för tillfället ej hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>