Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räkning med den konservativism, som ofta gjorde sig gällande; man
höll på gamla former, som kade vunnit häfd. Detta fasthållande af
det gamla har spelat en ganska stor roll i vårt land, som låg så fjärran
från utvecklingens brännpunkter, särskildt i de mera afsides liggande
delarna af våra landskap. Ett tungt vägande exempel hafva vi i Södra
Råda kyrka i Värmlands sydöstra hörn (fig. 83). Anläggningen är
den, som tillhör öfvergångstiden: långkus och kor med rak vägg i öster,
hvilka, hvad de inbördes proportionerna beträffar, passa mycket bra
tillsammans. Det inre taket visar i genomskärning en trebruten
rundbåge, hörande till öfvergångstidens första stadium. De i koret målade
ornamenten hafva en afgjordt romansk prägel. De bågar, som omsluta
figurerna i kormålningarna, äro än romanska än utprägladt gotiska.
Koret målades år 1323, då gotikens konst redan hade firat sitt intåg
i Sverige, men ändock höll man så mycket på de äldsta motiven. I
Estuna kyrka i Uppland kar det ursprungliga innertaket haft samma
grundform som det i Södra Råda. Ofvanför de senare inslagna
tegelhvalfven, således å kyrkans vind, kan man, trots den där rådande
skymningen, urskilja å korgafveln målningar, hvilkas karaktär är
ytterst ålderdomlig. Men enligt en pergamentsurkund, som hittats i
 |
| 77. Garda kyrka, Gottland. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
