Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bildhuggarkonsten.
Detta namn delar med en mängd af gammalt brukliga termer den
olägenheten att icke fullt noggrant beteckna hvad därmed åsyftas.
Ty till denna konsts område måste vi hänföra icke allenast alla i
sten huggna bilder, vare sig de äro fristående eller utförda än i högre
än i lägre relief, d. v. s. mer eller mindre upphöjda öfver en slät yta.
Vi måste hit räkna äfven sådana arbeten i sten, som äro så fina, att
man icke kan tala om huggning utan i stället om gravering, vidare
sniderier i trä och ben samt bilder utförda i metall, vare sig de äro
gjutna och därefter ciselerade (afputsade med mejsel, fil och
grafstickel) eller de äro drifna, d. v. s. genom hammarslag tillformade ur
tunna metallplåtar.
I behandling af metallerna hade hednatidens svenskar vunnit en
mycket stor färdighet. De förstodo att göra formar, i hvilka götos
föremål af metall, hvilka efter gjutningen blefvo i detalj afputsade. I
de släta metallytorna graverade de in ornament i relief. De skötte
äfven hammaren med stor färdighet och hart när otrolig finhet. Man
kände ett stort behof att pryda sig själf, bostaden, ja allt, Man
var tydligen rädd för tomma ytor.
Äfven i konsten att snida i trä torde våra förfäder under den
hedna tiden hafva vunnit stor färdighet, materialet var mjukt och
formgifningen säker. Uttrycket ’torde’, som jag använder, beror därpå,
att till följd af träets förgängliga natur så godt som inga träsniderier
blifvit bevarade från vår hedna tid. I Norge äro praktverk funna.
De gottländska bildstenarna visa i många fall reliefbilder, men de
äro af den enklaste beskaffenhet. På kalkstenens glättade yta tecknade
man konturerna af de bilder, som skulle utföras, hvarefter man
mejslade bort mellanrummen, dock så att äfven den nya ytan blef plan.
Resultatet blef tvenne ytor i olika nivå, bottnens och de alldeles plana
bildernas. De i trä snidade relieferna torde i hufvudsak hafva varit
af samma art, troligen dock med någon tillstymmelse till modellering.
Äfven fristående bilder måste hafva förekommit, ty i de hedna
templen funnos gudabeläten, och sådana fördes ock stundom ut genom
bygderna, i hvilka de kunde lättare beskådas af menige man. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hhkykonst/0062.html
