Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid. En kortfattad öfversikt / 67 (1907) Author: Hans Hildebrand Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

träder i dr. Blanches
bild, sådan denna är
återgifven i hennes
sigill (fig. 134). Kraftig
är däremot den
heraldiska lejonfiguren i
hennes gemåls, k. Magnus
II:s sigill fig. 135. Det
var i framställningarna
af den mänskliga gestalten,
som det veka
draget framträdde.
Sigillstamparna arbetades
af guldsmeder i städerna
och försågos med
insänkta bilder och
bokstäfver, så att bilder
och bokstäfver blefvo
upphöjda i aftrycken.

Ill. E. WESTERBERG. X. A. 128. Från Broddetorps-antemensalet.

Ill. O. S.[=Sörling]                E. H.[=Evald Hansen] 129. Kapitäl i Uppsala domkyrkas kor.

130. Kapitäl i Uppsala domkyrkas kor.

De snidade bilderna
från 1400-talet visa en
helt annan karaktär. Nu vinnlade man sig om att framställa den mänskliga
gestalten sådan man hade den för ögonen. Likaså finna vi i bildgrupperna
mycket ofta framställningar, mer eller mindre naiva, af det dagliga
lifvets företeelser. Under 1300-talets senare del infördes seden att å altaret
sätta en stor altartafla — med målade bilder och snidadt ramverk —,
något senare ett altarskåp, med dörrar, som kunde slås igen, och med sådant
djup i själfva skåpet och åtminstone å dörrarnas insidor, att utrymme
fanns för snidade bilder. Många altarskåp finnas ännu i behåll, och vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>