Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid. En kortfattad öfversikt / 133 (1907) Author: Hans Hildebrand Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

olika konstskolor. Men olikheterna bero äfven på det material, som
fanns att tillgå i de olika områdena: mellan funtarna i östra och västra
Småland finnes af denna anledning en rätt stor olikhet. På Gottland,
där man hade tillgång till godt stenslag, arbetades funtar, i de flesta
fall ganska prydliga, icke allenast för öns mänga kyrkor utan äfven
för export till andra orter. Yi finna funtar af gottländskt ursprung
inom så vidt skilda orter som Hälsingland i norr, Bornholm i söder —
ja ända bort till norra Tyskland skickades funtar tillverkade å Gottland.

Ill. O. S.[=Sörling]        E. H.[=Evald Hansen] 233. Funt. Nottebäck, Småland.

Ill. O. S.[=Sörling] 234. Funt. Ottrava, Västergötland.

Ill. W. M.[=Meyer] 235. Funt. Kinne-Vedum, Västergötland.

Ill. O. S.[=Sörling]                        W. M.[=Meyer] 236. Funt. Västerplana. Västergötland.

I det fordom danska Skåne visa funtarna i flera fall former, som
icke återfinnas inom det område, som utgjorde medeltidens Sverige.
Fyrkantiga funtar äro icke sällsynta, men själfva urkålkningen är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>