Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prydlig med en underdel liknande kalkens och en arkitektonisk
öfver-byggnad, omslutande en upprätt stående glascylinder. Inom denna
finnes i metall ett nymånen liknande föremål: i detta insattes den tunna,
runda hostian (fig. 275).*
Oblater, oblatkar, oblatjärn.
Nattvard sbrödet kallades hostia (egentligen offerdjur) eller host in
oblata (erbjudet offer). Participet oblata användes stundom som substantiv,
och detta har gifvit upphof till det i Sverige begagnade ordet oblat
(under medeltiden ofläte eller öfläte).
Oblaterna, af osyrad deg, formades i oblatjärn runda och försågos
med någon bild eller symbol (fig. 27b och 277). De förvarades i ciborier
eller i mindre askar (fig. 278), som oftast gjordes mycket prydliga.
Offerstockar.
I sammanhang med gudstjänsten insamlades hvarjehanda gåfvor
från menigheten, och för sådant ändamål försågos kyrkorna med s. k.
offerstockar. En blick på fig. 279 visar, huru namnet uppkommit: man
tog en del af ett träd eller en stock, som urholkades och försågs med
en lucka, väl förvarad medelst järnribbor och försedd med ett hål,
genom hvilket mynten lades in. Som medeltidens mynt voro helt små,
behöfde hålet icke vara stort.
 |
| Ill. S. H. w. MEYER. X. A. 279. Offerstock. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
