Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
understödd af de sina. Men ett är dock fullkomligt säkert: att alla de under
den följande tiden uppfunna historierna, att konung Magnus afhände sig Skine
for att kunna räkna på Valdemars hjelp i striden mot stormännen, att han
förstört eller låtit Valdemar förstöra de handlingar som tillförsäkrade Sverige
besittningen af Skåne — enligt en berättelse skulle han hafva smält
vax-sigillen, som den tiden gåfvo en handling laglig giltighet, enligt en annan
skulle Valdemar hafva kastat dessa handlingar i elden — äro fullkomligt
grundlösa. Det är väl sant, att konung Valdemars bref af år 1343, genom
hvilka Skåne m. m. afträddes, icke mera finnas i behåll, men de fördes ur
Sverige icke under konung Magni, utan under hans sonhustrus drottning
Margaretas tid1. Att konung Magnus icke visste sig hafva afsagt sig rätten
till Skåne, synes bland annat deraf, att så länge han bar svensk konunga ti tel,
kallade han sig äfven herre af Skåne, och denna benämning med alla dermed
följande anspråk upptogs af konung Albrekt.
Sedan konung Valdemar fatt i sina händer Helsingborg, var hela Skåne
lätt eröfradt. Endast Lindholms slott, vid stranden af Börringesrjön, gjorde
motstånd, men detta bröts genom hotelser och penningar.
Konung Valdemar höll sig tills vidare i Skåne, under förberedelser till
fortsatta eröfringar. Södra Halland föll snart i hans händer. Hans nästa
mål voro Öland och Gotland.
Konung Magnus såg sig om efter bundsförvandter. Trotsande alla faror .
och besvärligheter af en sjöresa under vintern, begaf han sig strax efter nyåret
1361 till Estland, i hopp att fa den preussiska orden på sin sida. Derifrån skref
han den 13 februari till borgerskapet i Visby att hålla sig redo med skepp och
manskap, så att de kunde löpa ut till rikets försvar så fort lien* Nils drotsete
gaf dem bud. Den 1 maj skref konungen till Stockholm, att, efter säkra
underrättelser som kommit honom till handa, hade några gjort en
sammansvärjning till hans och rikets skada och hade de nu i sinnet att med en i hemlighet
utrustad här anfalla Vieby, hvadan han nu ålade stadens inbyggare att hålla
noggrann vård öfver staden, hans murar och hamn. Denna varning lär dock
icke hafva haft någon synnerlig verkan på Visby borgare, hvilka näppeligen
kunde tänka sig, att den danske konungen skulle våga angripa en af den
mäktiga hansans städer. Sommarmånaderna använde konung Magnus till rustningar.
I juli månad 1361 kom den danska flottan, under ledning af konungen,
hertig Erik af Sachsen m. fl., till Öland. Landet intogs, Borgholms slott eröfrades
och förstördes och en dansk fogde tillsattes. Den 21 juli landade Valdemar
vid vestra stranden af Gptland. Han slog den här som mötte honom vid
landstigningen, ryckte sedan fram till Mästerby socken, hvarest han i två
dagar kämpade mot en annan bondehär, och kom den 27 fram mot Visby
söderport. Förstäderna som omslöto staden i öster och norr hade vid budet
om Valdemars annalkande blifvit förstörda för att icke bereda fienden skydd.
Men man nöjde sig icke med att försvara sig med tillhjelp af det fasta port-
1 Beviset är anförd t af Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia I, inledningen, a. 30.
’ L.oogle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
