- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
169

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var hafvet mycket osäkert att befara för fredliga resande, och man tillstyrkte
derfor den långväga främlingen att företaga en fård på ungefår femtio dygn
till Stegeborg i Östergötland, hvarest en italienare Giovanni Franco, i svenska
urkunder kallad Johan Valen (italienaren), den tiden var konungens
slotts-höfding. Quirino gaf åt fogden i Nidaros flere skänker och erhöll i utbyte
stöflar med sporrar, en hatt och en yxa, en ridsadel, 4 rheinska gyllen (fig.
140) och en matsäck bestående af sill och bröd. Erkebiskopen hade låtit
tillställa honom en häst. Efter en veckas hvila bröto de tolf qvarlefvande
ita-liename upp och gingo med vägvisare öster ut. Den nordiska sommarns ljusa
nätter gjorde dem möjligt att fardas, derest de ville, dygnet igenom, men de
foredrogo att hvar afton söka sig bostad för natten. Kosten var ofta dålig.
Mångenstädes saknades bröd och man tillagade i stället kakor af malen barkr
uppblandad med mjölk och smör, och förtärde dem med mjölk, ibland surT
ost och smör. Ibland var dock
välfågna-den bättre, men allra mest fröjdades
främlin-garne åt den stora vänlighet, med hvilken
de öfver allt mottogos. De kunde komma
sent om aftonen till en gård, sedan folket
hade lagt sig till hvila, men de gingo det

oaktadt in i stugan, framtogo ur olästa för- , ^

. ° ® Pl . _ . 140. Rheinsk gvllen, priiglad för crke-

vanngsrum mat och dryck, hvarefter de lade biskop Dietrich II af Köln (1414—1468)’.

sig. Husfolket kunde då komma fram och

vägvisarne förtäljde till deras undran om främlingarnes fjerran liggande hem
och deras utståndna mödor. Välfågnaden lemnades å de flesta ställena för
intet, så att de fyra gyllen som Quirino hade fått i Nidaros räckte för hela
resan. »Omsider hunno de, såsom det heter i berättelsen om deras äfventyrT
Vadstena, hvarest den heliga Birgitta är född, hvilken stiftat en mycket
andäktig orden af qvinnor jemte deras prester, och hafva de nordiska ländernas
kristliga konungar och furstar uppfört en synnerligen härlig kyrka, den heliga
Birgitta till ära, i hvilken kyrka jag räknat 62(?) altaren och är hela bygnadeu
betäckt med koppar. Vi mottogos som fattiga främlingar, och som klostret
har stora inkomster och gifver mycket åt de behöfvande, fingo vi der ett godt
och rikligt underhåll.» Efter tvenne dagars hvila i klostret begåfvo sig de
resande till Stegeborg, dit de kommo efter fyra dagars fård och genast
uppsökte herr Giovanni. »När vi träffade honom, hade vi å ömse sidor en så stor
glädje, att den icke kan i ord uttryckas. Han visade sig som en fader mot
sina barn, när han fick höra om vårt olyckliga skeppsbrott, och vinnläde sig
om att trösta oss och lofvade oss allt möjligt bistånd och råd. Vi stannade
hos honom fjorton dagar och mådde då så väl, att vi icke kunde må bättre
i hemmet. Så kom den tid då man årligen får aflat i den heliga Birgittas
kyrka, vid hvilket tillfälle mycket folk från främmande land plägar komma
dit, hvadan ock herr Giovanni Franco beslöt att vallfärda dit och hemta aflat,

1 Theod[or]ic[ns] arc[hie]pi[scopu8] coljonensis]— mopeta nova avrea Bvn[nc]
(Dietrich erkebiskop af Köln — nytt gnidmynt för Bonn).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free