- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Första delen /
18

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

C. SILFVERSTOLPE.

28*

att detta kloster, såsom en nationell skapelse, i allmänhet fått
mottaga brorslotten af klerkers och lekmäns ynnest. Erkebiskopen
i Upsala samt biskoparne i Vexiö och Linköping gåfvo t. ex.
generalkonfessorn Magnus Petri, och i händelse af behof, fyra af
honom utsedde munkar, tillstånd att meddela personer, tillhörande
deras stift, aflösning äfven i sådana fall, som voro biskoparne
särskildt förbehållna, och utan tvifvel har samma tillåtelse meddelats
äfven från andra stift, ehuru urkunderna derom gått förlorade.
En dylik uppoffring från de höge prelaternes sida hörde just icke
till ordningen för dagen. Mera allmänt utdelades sådana
privi-legiebref, som de, genom hvilka biskoparne i Strengnäs och Vesterås
vid denna tid förunnade sina stiftsbor 40 dygns aflat, om de
biktade i Vadstena.

Underhandlingarne i Rom rörande Birgittas helgonkröning
ledo vid denna tid mot sitt slut. Bonifacius IX hade, enligt han$
egna ord, kommit under fund med att »äfven från norden något
godt kunde komma», och tillkännagaf d. 7 Okt. 1391 för hela
christenheten att Birgitta, »född långt borta vid verldens yttersta
gräns, hade genom sin lefnad och sina underverk gjort sig förtjent
af en evig hågkomst». I enlighet med drottning Margarethas och
de svenske prelaternes och ädlingarnes böner, inskref han nämnda
dag hennes ^iamn i de heligas bok. Vadstena-diariet innehåller
en beskrifning på den fest, som då firades i Rom.

Vadstena lemnat efter sig, nämnes särskildt att det var genom hans inflytande
som de mäktige i landet sammansköto medel till fullbordandet af pelarne i
klostret.

XXXVIII. Lucas Jacobi, spanior, lekman. Munk 1393. Åtföljde året
derpå konf. Magnus Petri till Rom, der han ordinerades till prest,
förordnades 1401 af påfven till birgittiner-ordens konservator, och reste 1402 tillika
med Ericus Johannis (XXXI) ånyo till Rom och Florens för att undervisa
munkarne och nunnorna i det nyanlagda klostret Paradisus, der han slutligen
blef honfessor. Besökte 1429 åter moderklostret i Vadstena, för att der
öfvervara ett generalkapitel, och var då åtföljd af 6 munkar från andra
birgittiner-kloster. På återfärden från Vadstena s. å. insjuknade han i Bohus och afled
derstädes, samt begrofs i Kungahella invid Lödöse.

XXXIX. Sten Stensson. Förde i vapnet tvenne bjelkar. Omtalas
såsom riddare första gången 1370, lagman i Vestmanland 1374, häradshöfding i
Bankekinds härad 1377, riksråd 1385 samt lagman i Vestmanland och Dalarne
1386. Gift med Katarina Lafrensdotter, hvilken nämnes såsom afliden d. 1
Maj 1386, då herr Sten skänkte, såsom hennes själagift, tre gods i
Vestergötland till Vadstena kloster. Efter att hafva utdelat många gårdar till kyrkor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:01:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/1/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free