Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
GUSTAF Hirs OCH SOFIA MAGDALENAS GIFTERMALSIIISTORIA.
295
nationen icke på ett halft århundrade sett någon inhemsk
tron-arfying födas, synes en stor förtjusning hafva vid nämnde tillfälle
uppstått, och i Stockholm gaf den sig luft i flera dagars bullrande
lustbarheter
I den ofvan omtalade förlikningen hade man egentligen, som
vi sett, lemnat å sido det holsteinska spörsmålet. De danska
statsmännen hade emellertid ingalunda uppgifvit hoppet att
omsider kunna tillvägabringa en uppgörelse med det holsteinska huset ;
och denna sak, hvilken de betraktade såsom en lifsfråga för
Danmark, blef i sjelfva verket under en lång följd af år
hufvud-uppgiften för deras politik. Det var genom kejsarinnan
Elisabets biträde, som Adolf Fredrik blifvit satt i stånd att
tillbakavisa det af Danmark gjorda samt af svenska rådet och 1743 års
riksdags sekreta utskott ifrigt understödda förslaget. Men
hvarken mellan svenska och ryska regeringarna, eller mellan Sveriges
tronföljare och Rysslands sjelf herrskarinna blef vänskapen
långvarig. I allmänhet hade ryska hofvet påräknat att genom det
af Elisabet dikterade svenska tronföljarevalet hafva beredt sig
tillfälle att än vidare kunna på ett afgörande sätt inblanda sig
i Sveriges angelägenheter, och det hade hoppats, att Adolf
Fredrik föga skulle blifva något annat än en Rysslands vasall.
Då nu dessa beräkningar slogo fel, började Ryssland åter att
närma sig Danmark, och kort före sin död 2) hade Kristian VI
den tillfredsställelsen att bland stipulationerna för det
försvarsförbund, som på våren 1746 ingicks mellan de båda hofven, få
inryckt icke blott en förbindelse för Elisabet, det hon skulle
söka förmå storfursten till en slutlig uppgörelse af tvisten
beträffande Slesvig, utan ock en hemlig artikel af innehåll att
Ryssland aldrig skulle tillåta, det någon svensk konung trädde
i besittning af Holstein, men deremot hjelpa Danmark att bringa
Adolf Fredrik till att afsäga sig sina eventuela arfsanspråk på
nämnde hertigdöme. Den växande spänningen mellan Ryssland
och Sverige gaf snart Danmark både mod och lägenhenhet till
*) Jmfr dock för öfrigt t. ex. Fersen: Historiska Skrifter, I, p. 165.
"Kronprinsen Gustafs födelse . . . uppväckte väl mycken glädje uti hofvet,
hl and hattarna och hos den del af nationen, som, skiljd ifrån politik och
egen-nytta, önskade sitt fosterlands sällhet och trefnad. Glädjebetygelserna uti
Stockholm voro omåttliga och utbrusto till en del uti ett starkt trakterande
och supande; men glädjen var icke så allmän, som den hade bort vara."
2) Konung Kristian Yl afled på Hirschholms slott d. 26 Juli (6 Aug.) 1746.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
