Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
O. NILSSON.
82.
själ och hjerta bibehöllo sin ursprungliga obenägenhet mot hela
giftermålsaffären. Att de under en följd af år lade band på.
denna sin innersta känsla — ett uppförande, som skulle kunna
fresta till det antagande, att de vid denna tidpunkt varit nästan
försonade med tanken på den danska förbindelsen — torde
snarast hafva härrört från det betraktelsesätt, hvarmedelst Lovisa
Ulrika redan långt tidigare sökt trösta sig öfver den henne
misshagliga planen, och hvilket hon i ett bref till sin broder, prins
August "Wilhelm af Preussen, antydt med orden: "tout peut se
changer dans 15 ans; ainsi rien n’est perdu" 1).
Det var från rådspartiet, som eklateringsfrågan ledde sitt
upphof. Afsigten har i det föregående blifvit vidrörd. Den kan
närmare betecknas sålunda: man önskade få gifva åt mindre
vänskapligt sinnade magter och väl isynnerhet åt Ryssland, ett rätt
påtagligt bevis på den enighet, som rådde mellan Sverige och
Danmark, och man ville liksom fastbinda Danmark vid det
system, som nyligen med så mycket besvär blifvit upprättadt i
norden, samt derjemte söka åt Sverige bereda inom detta
system ett slags öfvertag öfver Danmark. Orsaken hvarföre
råds-partiets ifver för nämnde fråga började stegras, när riksdagen
tillstundade, hafva vi också påpekat. Troligt är att Tessin till
den enträgenhet, hvarmed han, både kort före riksdagen och
under densamma, sökte hos danska hofvet genomdrifva förslaget,,
hade äfven någon personlig bevekelsegrund. Yi veta ej,
huruvida han redan nu var fullt besluten att afgå från
kanslipresidentstolen, men om han än var det, så- önskade han förmodligen
likväl att genom en ny lysande statsmannabragd ställa sin
oförliknelighet i desto klarare dager inför ständerna.
I Berckentins "Bemærkninger", dem vi utförligt meddelat^,
har läsaren till fullo sett, hvilka de hemliga skäl voro, som för-
l) Brefvet uppgifves af Fryxell såsom befintligt bland (numera aflidne).
H. Exc. Grefve Manderströms samlingar och lär vara dateradt d. 18 Febr.
1750. — Yi undra, huruvida icke detta datum är origtigt hvad årtalet
beträffar. Lovisa Ulrika tyckes — att döma efter hennes journal — icke hafva egt
någon kunskap om giftermålsförslaget, förr än vid början af sommaren nämnde
år. De i samma skrifvelse förekommande orden "vous saurez sans doute qu’on
a disposé de la main de Gustave" synas oss antyda, att brefvet härrör från
början af 1751, då förlofningen helt nyligen var ingången. Yi anse det icke
vara otroligt, att årtalet 1750 kan vara en misskrifning af Lovisa Ulrika,
i st. f. 1751.
Wind berättar i sin dep. af d. 21 Dec. 1750 (1 Jan. 1751), att
preussiska ministern i Stockholm sannolikt vore bland de personer, som fått
förtroende om giftermålssaken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
