Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
strödda meddelanden. ii.
22
Hvad återstår sålunda af allt som berättats om Gustaf Adolfs
sista stunder, utöfver de enkla facta, som Kreilsheims bref meddelar ?
Det enda, som med anspråk på sannolikhet synes kunna tilläggas, är
att någon af konungens följeslagare (vare sig Leubelfing,
Truchsess-eller någon annan) varit i konungens närhet under hans sista stunder
och bevittnat den förut omtalade scenen, då en fiendtlig ryttare sporde
den sårade konungen, hvem han vore, och efter erhållet svar gaf honom
banesåret.
En, annan fråga, som vi här ville beröra, är af större betydelse
för sjelfva slagets historia — det är frågan om tidpunkten af
Pappenheims för slagets gång så vigtiga ankomst till slagfältet*). Man
erinrar sig den vanliga och i svenska arbeten öfverallt antagna
framställningen af denna episod: huru svenskarne första gången angrepo
fienden och ryckte öfver landsvägen och dikena, huru de åter
trängdes tillbaka af fienden, hvarvid konungen i förvirringen omkom, huru
de vidare vid underrättelsen om konungens död, uppfylda af sorg och
begär att hämnas, med oemotståndlig kraft åter stormade öfver
landsvägen och bragte de kejserlige att vika. Då, i detta för de
kejserlige kritiska ögonblick, inträffade Pappenheim med sitt rytteri på
slagfältet. kastade sig mot svenskarnes högra flygel och dref den å nyo
tillbaka, men stupade kort derpå. — Denna framställning grundar
sig på flertalet af de å svenska sidan framkomna berättelser: dessa
skilja sig i denna punkt endast så till vida, att somliga sätta
Pappenheims ankomst före, andra efter konungens fall, men de flesta, för så
vidt de öfverhufvud omtala tilldragelsen, öfverensstämma deri, att den
inträffat midt under hetaste striden och väsentligt inverkat på
dess-gång. Väl påstår Fleetwood, att Pappenheim för sin person var
närvarande vid slagets början, äfvensom flygskriften n:o 2 vet berätta, att
han med tre regementen rytteri redan före slaget inträffat, men äfven
dessa berättelser låta den Pappenheimska hufvudstyrkan ankomma midt
under striden och gifva en ny vändning åt densamma. Granskar man
nu denna framställning, så synes det redan på förhand något vågadt,
att i en sådan fråga som denna obetingadt lita på de svenska
uppgifterna. Hur vore det i sjelfva verket möjligt, att svenskarne, som
endast ofullkomligt kunde redogöra för tilldragelserna på sin egen
sida, skulle hafva kunnat i förvirringen och dimman afgöra, vid
hvilken tidpunkt Pappenheim med sina 1500 à 2000 man inträffade på
slagfältet? En och annan källa (t. ex. flygskriften n:o 1) åberopar
uppgifter af fångar, men dessa torde ej vara mycket att lita på. Det
synes oss sjelfklart, att man i en dylik fråga måste skänka större
förtroende åt de kejserliga, än åt de svenska uppgifterna, i synnerhet
om man har tillgång till meddelanden af de kejserlige befälhafvarne ;
för dessa var det icke blott möjligt att känna denna sak, de kunde
ej undgå att känna den.
*) Följande undersökning är närmast föranledd af Rankes korta teckning af
slaget vid Lützen i hans Wallenstein (3:dje uppl.), s. 184.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
