- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
399

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

293

polsk litteratur rörande sveriges historia.

397

många andra baroner oeli herrar af adeln. Bägare tömdes ända
till öfvermätt».

Kort derefter skickade drottningen till sändebudet och
underrättade honom att hon ej hade någon svensk senator hos sig,
utan hade skickat till Stettin efter friherre Bielke.

Efter några dagar återkom budet och medförde den
underrättelsen att friherre Bielke var sjuk, men hade i sitt ställe
skickat en sekreterare. Denne bad genast att få
creditivbref-ven. Sändebudet svarade att han skulle öfverlemna dem vid
audiensen. Men då man bestämdt yrkade derpå, lemnade
sändebudet dem med det samma. Man började genast beklaga sig,
att på adressen bland andra titlar var utelemnade Careliæ,
In-griæ, Estoniæ. När, svarade sändebudet, pä adressen står:
JRe-ginæ Sueciæ, så inbegripes redan i denna titel alla hertigdömen
och land, som tillhöra konungariket. Det vore bland monarker,
såsom t. ex. konungarne af Frankrike och England, sed att nöja
sig med hufvudtiteln. Derpå svarade sekreteraren: drottningen
kunde hvarken mottaga beskickningen eller brefvet, innan lion
skickat till Stettin för att hemta råd.

Derpå skickade drottningen sin marskalk till sändebudet och
lät ursäkta sig för detta dröjsmål, pä samma gång förklarande,
att hon, om det berodde på henne, ej skulle fästa sig vid dylika
småsaker utan mottaga sändebudet, men hon måste fästa
afseende vid hvad storkanslern föreskrifvit. Men pä det att
sändebudet ej skulle ha för ledsamt, rådde hon honom att till
tidsfördrif fara till det närbelägna palatset och trädgården. Dagen
derefter skickade hon honom äfven sin vagn med allt tillbehör
och »vi blefvo präktigt undfägnade på denna angenäma ort».

Sä förflöt en hel vecka. Den 10 April kom slutligen ett
bud från friherre Bielke, som rådde att uppskjuta tvisten om
titeln till längre fram och nu mottaga brefven. Sekreteraren
kom följaktligen genast med den förklaringen från drottningen
att hon, ehuru hon haft fullt giltiga skäl att icke mottaga
brefven, emedan hennes titlar utelemnats och konung Wladislaw
tillade sig sjelf titeln konung af Sverige, likväl skulle mottaga
beskickningen på det vilkor att sändebudet hädanefter ej komme
fram med något anstötligt uti titelfrågan. Dervid bad
sekreteraren, att sändebudet, för att icke åter väcka drottningens sorg,
alis icke skulle uttala orden: konung af Sverige. Jag har ej
kommit hit, svarade sändebudet, för att framkalla titelstrider
utan för att uttrycka min herres och konungs känslor i afseende
på den hårda förlust drottningen har lidit.

Två timmar derefter kom drottningens hofmarskalk med
tvänne italienska karosser, förspända med sex hästar, för att
ledsaga sändebudet till audiensen. Denne begaf sig följaktligen till
slottet, före honom hans följe. Yid första porten fann ban
svenska infanteriregimenten uppstälda till parad, derpå gardesregi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free