Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 sveriges iii dd. och adels riksdagsprotokoll 1 7 1 9-1 7 27. XXIII
intet communicera något med sina Principaler, men om något
förekommer, som deras Principaler angår, at de då absentera sig." Den
strid man, ännu efter resolutionen härom, vill upptaga, gifver Hr
Hamilton rättvis anledning att redan nu framställa den påminnelsen till
sina ståndsbröder: "Vij dra ut tiden nu som i förra Riksdagen med
onödiga saker och försumma det, som angelägit är." Af vida större
betydenhet blifver med afseende på plats i sekreta utskottet den
fordran, hvarmed bondeståndet under riksdagens lopp inkommer att i
sekreta utskottet blifva representeradt, —r en fordran som tillbakavisas
med det påstående att bönderne sakna de insigter, derför erfordras,
hvilket såsom vi se af landtmarskalkens anförande, då denna
angelägenhet först förekommer, på följande sätt blifvit motiveradt: "Man
har", säger han, "brukat åtskilliga skiäl till at afböija det, såsom at
de hvarken förr eller sen varit i Secrete Utskåttet, sedan at de tre
andre Stånden äre de, som ha rest ock äre studerade, hvilket felar
hos deras Stånd. Dessutan lärer minsta delen vara på Svänska, som
i Secrete Utskåttet förekommer, fridsvärcket angående."
Landtmarskalken föreslår emellertid, att, "som de ändock intet afstått med sin
præ-tension", en deputation kunde väljas till sakens utarbetande. Hr Hierta
menar att, om ridderskapet och adeln finner att de icke böra vara
med i sekreta utskottet, "man kunde undgå at giöra Deputation, och
Ridderskapet plat afslå Bondeståndet sin begiäran." Landtmarskalken
säger dock : "Det måste fuller formaliter afgiöras, efter et helt stånd
ingifvit detta skrifteligen." Bondeståndet visar emellertid för denna gång
en synnerlig hofsamhet och låter genom en deputation hos ridderskapet
tillkännagifva, att "såsom de kunnat hoos sig sjelfve se, ock jämväl
dem proponerat är från Secrete Utskåttet, at tiden är kostbar ock
Riksens angelägne ährender intet tåla något dröijsmåhl, altså, och
emedan de giärna villia vinna tiden, at den må bli emplojerad til det
nyttigt är, så villia de hafva sig och sine medbröder förbehållet till
slutet af Riksdagen eller nästa Riksdagen at få et vederbörligit svar
uppå deras inlagda skrift." I en mera fordrande ton uttala de
sedermera, då äfven deras anspråk att få deltaga i riksrådsvalen blifvit
af-slaget, båda dessa fordringar, såsom ses af Bonde-ståndets under den
protokollen bifogade bil. M. 4. intagna "Reservations- eller
förbehåldz-Skrift", i hvilken de, å egna och hemmavarande medbröders vägnar,
förklara sig ej kunna åtnöjas med det utlåtande och slut, som sekrete
utskottet författat, på de gjorda påminnelserna härom, "utan vill
deremot aldeles hafva protesterat."
Tillsättningen af sekreta utskottets ledamöter har emellertid
efterföljts af upprättandet af den mängd deputationer, som vid frihetstidens
riksdagar förekomma och som hafva sin ganska vackra grund i
bemödandet att få hvarje ärende så väl utarbetadt som möjligt innan
det i plenum föredrages, men som i ej ringa mon bidrager att försinka
angelägenheternas afgörande. Den första af deputationerna blifver
contributionsdeputationen, och dess öfverläggning om dithörande
angelägenheter kommer af naturliga skäl redan vid riksdagens början att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
