Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,
323
fördes till Danmark; icke heller vore Danmark skyldigt till
något mer enligt fördraget i Roskilde, sedan fästningar ocli skepp
blifvit återlemnade, enär det öfriga borde anses såsom mobilier,
och tillika med fästningen och forterna jure belli rakat i
Danmarks väld. Ty Carlof hade icke såsom en kommissionsfarare
bemäktigat sig samma fästning och varor, utan såsom en annan
soldat och general, som af sin nådige konung dertill vore fullt
instruerad och beordrad. Och enär bemälte saker i konungens
namn voro borttagna på land, och under kommissions- (o: kapare-)
reglementet allenast lydde hvad som till sjös eröfrades; alltså
kunde 11 artikeln i Roskildfördraget ej härtill lämpas. Deremot
erinrade de svenska sändebuden hr Gerstorff, att det bland
»cul-tiores gentes» vore brukligt att en kommissionsfarare, om han
icke ville anses såsom sjöröfvare, måste föra det eröfrade godset till
en ort, der det kunde förklaras för god pris. Detta hade ej
kunnat ske med det af Carlof tagna godset i de afrikanska
hämnarne ; ty hvem skulle der förklara antingen godset skulle hållas
för »bonne prise» eller ej; enär ingen der fanns, som hade
myndighet dertill, och icke heller Carlof med sina underhafvande
kunde det göra, så .framt man ej skulle tillåta dem döma i egen
sak. Således, så framt dansk eganderätt skulle mainteneras,
skulle sakerna varit i dansk hamn införda före fredsslutet. Också
vore det en stor skilnad mellan krigförande makter och kronor,
eller deras tjenare, och hvad som företogs af enskilde, med
tillåtelse »a superioribus» att ega »jus belli». Ty Carlof hade
gjort detta på egen omkostnad och fara, och ej. erhållit en fyrk
af Danmarks krona till sin utrustning, ej heller hade någon af
Carlofs underlydande med ed varit konungen af Danmark
förbunden, följaktligen hade Carlof såsom »kommissionsfarare» såväl
till sjös som lands tillfogat Sverige skada. På samma sätt förde
Ost- och Westindiska kompanierna endast kommissionskrig.
Vidare vore det klart att i Roskildfreden skilnad vore gjord mellan
hvad Som eröfras af krigande konungar eller deras officerare och
soldater, och hvad som tages af kommissionsfarare. Ty om det
förra stadgades, att allt som under kriget eröfrats, skulle behållas,
med undantag af att de fästningar, som ej särskildt exciperats,
skola »blåtta» återställas, utan åtskilnad om mobilierna vore
införda till svensk eller dansk hamn, hvaremot allt som af
kommissionsfarare tagits, skulle återställas så framt det ej före för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
