- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
437

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skott äfven lossats [1]. Var det ock blott af oaktsamhet, som de
ej underlåta att tillägga, så behöfde ej J. Bagge med sin
instruktion någon vidare uppfordran att betala med samma mynt.
Striden var inom kort i full gång och slutade med eröfringen
af det danska amiralsskeppet Herkules samt 2 andra fartyg, Hector
och Hjorten [2]. Den öfriga delen af Jak. Brockenhus’ flotta,
som hållit sig mera på afstånd, undkom genom flykten. Amiralen
och åtminstone 600 man blefvo tagna till fångar.

Då Jak. Bagge ville visa sig blott hafva stridt till själfförsvar,
afslog han de anbud af lifsmedel m. m., som Bornholm
gjorde honom såsom brandskatt [3], och lät vid sin ankomst
till Rostock danska fartyg obehindradt passera. Förgäfves väntade
man likväl på den hessiska furstedottern. Filip vågade ej
afsända henne, då man i Kassel ej var fullt ense om
giftermålskontraktet [4]. Den svenske amiralen lyftade därföre åter ankar
och ankom till Stockholm d. 29 Juni [5], då Erik honom till ära
anställde ett af dessa segertåg, som han så mycket älskade.

Efter detta utbrott af fiendskapen mellan de båda folken
skulle man väl väntat en ögonblicklig krigsförklaring från
någondera sidan, men ännu dröjdes därmed i flera veckor. Striden
vid Bornholm ville Erik blott betrakta som en försvarsåtgärd
från Bagges sida. Hade han förut intagit en utmanande
hållning mot sina motståndare, så iakttog han nu en viss
försigtighet. Upprepade gånger ålades befälhafvarne vid gränsen att
blott gå försvarsvis till väga, »efter vi fast heldre se, att de
förbryta sig på oss, än att vi skulle gifva dem något tillfälle eller
orsak, där de sedan kunde hafva deras skottsmål på, att vi gjort
dem orätt» [6]. Antagligen var det ock vid denna tid, som ett
fruktlöst försök gjordes att skilja Lübeck ifrån Danmark och
förmå staden till neutralitet [7]. Ville den lösgifva de fångade


[1] Så berätta Gaspar Ens 113 och Resen 84. Den hessiska gesandten
omtalar äfven, att danskarne först gåfvo eld. Se äfven Fredriks bref t.
August af Sachsen d. 23 Juli. Ausl. Reg.

[2] Erik t. Mornay d. 6 Juli, t. Lars Knutson d. 23 Juni. R. R. Enl.
Eriks uppgift skadades 2 fiendtliga skepp Achilles och Christoffer betydligt.
Se äfven hess. gesandtens bref.

[3] Hess. gesandt. bref. Jak. Bagge d. 12 (?) Juni 1563 t. men. man i Rönne
och på Bornholm. D. K. Hist. 45 c.
[4] Filip d. 18 Febr. 1564 t. sv. sändebuden i Kassel. Fryx. Handl. II, 67—90.
[5] Link. Bibl. Handl. 1, 48. Handskriften af Rasm. Ludvigsons krönika
i »Gröna boken».

[6] Se t. ex. d. 12 Juni t. Kl. Kristerson, d. 19 Juli t. Lasse Person. R. R.
[7] Reg. på Lyb. afhandl. 1510—1587: Lazarus Müllers Werbung.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:00:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/histbib/6/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free