- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
439

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig i fredshandel för att erhålla sina fångne undersåtar tillbaka [1].
Att, efter hvad som händt, kunna hoppas något dylikt, talar ej
till förmån för Eriks statsmannablick men bör ej förvåna den,
som känner hans ombytlighet och sangviniska lynne. Ungefär
vid samma tid finna vi ju honom, om ock blott för ett
ögonblick, drömma ej allenast om fred med Danmark, utan ock om
förbund med Polen, till hvilken stat han så länge befunnit sig i
ovänskapligt förhållande [2]. Men denna förhoppningsfulla
sinnesstämning sticker endast stundom fram bland uttalanden och
befallningar, som visa den djupa misstron till Danmark.

Man beslöt indragningen af alla danskars gods i Sverige, »efter
Riksens råd samtyckt, att man de danske för Sveriges rikes
afsagda fiender hålla skall och dem angripa till vatten och land» [3].
På herredagen i Stockholm handlades om det väntade kriget.
Konungen ämnade själf begifva sig till Jönköping [4], dit
krigsfolket från hela Sverige hade blifvit förskrifvet [5]. Han
började frukta för Elfsborg. Droge fienden rakt mot Tiveden,
skulle befälhafvare vid gränsen »trycka efter», under det han
själf framtill stängde vägen [6]. Såsom redan är nämdt, ämnade
han tillsvidare endast gå försvarsvis till väga. Men så snart
Lars Knutson var på återväg utan sådant besked han önskade,
skulle fienden angripas [7].

Denna händelse lät icke vänta på sig. Den 5 Aug. kommo
sändebuden åter med underrättelse, att alla de föreslagna
vilkoren hade Fredrik förkastat [8]. Nästan samtidigt kom äfven
dennes krigsförklaring. Fredrik hade oafbrutet pådrifvit sina
rustningar. I Juni och Juli månader anlände de främmande
legosoldaterna till Danmark. Penningar sammanskrapades genom
skatter, pantsättningar och lån [9], så att vid krigets utbrott fanns


[1] T. Lars Knutson d. 23 Juni. R. R.
[2] Cl. Annerstedt: Grundl. af Sv:s välde i Livl. s. 112.
[3] Nämdens dombok d. 9 Juli.
[4] T. alla städer d. 12 Juni. R. R.
[5] T. Jör. Larson d. 9 Juni. R. R.
[6] T. L. Person (Hård) d. 19 Juli. R. R.

[7] Se t. ex. t. Klas Kristerson d. 12 Juni och d. 26 Juni. R. R.

[8] Tegel s. 91. Messenius s. 18.

[9] Under år 1563 utfärdades 3 skattebref t. bönderna. D. 11 Juni uppmanas
adel, kapitel och städer att låna konungen penningar. Att lån äfven
upptogs af bönder visar bref d. 14 Juni 1563 t. Jylland och Fyen. Jacobsen:
Skattevæsen. s. 87 m. fl. st.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:00:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/histbib/6/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free