Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autobiographiska Uppsatser - I. Betraktelser och bekännelser vid min hustrus graf. Ett fragment af min lefnads saga (1852)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter behag. De försumma derföre sina gåfvors utveckling och
odling eller förslösa dem pä dumheter och småsaker, eller missbruka
de den magt, de genom dem äga öfver det allmänna tänkesättet, till
det ondas tjenst och till osedlighetens befordran. Jag kan icke
utesluta min bror ifrån denna dass, ty han hade verkligen rika
gåfvor. Hans skaldegåfva var verklig och rik, ehuru icke af den
högre arten. Den bestod egentligen uti dictionens magt öfver
språket, och denna var verkligt stor. Hans förmåga af ledig
versifica-tion har jag sällan sett öfverträffad. Han höll vid 14 års ålder
på Gymnasii lärosal i Gefle ett tal på Svensk vers öfver Gustaf
Adolls kröning, som, så obetydligt det annars kunde vara, dock
såsom jag ännu minnes var märkvärdigt genom dictionens ledighet
och lif. Han var dessutom qvick och, ehuru han icke hyste agg
till menniskor, var dock den personliga sarcasmen det öfvervägande
elementet i hans poetiska productioner. Men det djupare innehåll,
man har rätt att fordra af verkliga skaldestycken, fann jag aldrig
i någon af hans många skrifter. Icke heller gjorde han sig någon
möda med att genom studier förkofra och till högre fullkomlighet
utveckla sin skaldegåfva, utan den förblef sådan naturen gifvit
honom den. Han hade äfven en ovanligt stor förmåga att förvårfva
kunskaper. Allt var för honom lätt: mathematik, språk, historia
m. m., och hans skolstudier voro derföre utmärkt goda. Bedan vid
15 års ålder skref han med säkerhet, klarhet och lätthet det
latinska språket, och författade, innan han fyllt sitt 16:de år, både sin
egen och sin äldre broders exerdtiidisputationer. Men han lät det
äfven dervid bero; ty ifrån och med det 17:de året upphörde han
med allvarliga studier, han ansåg sedermera lärdom för flärd och
läste blott för tidsfördrif utan något högre syftemål Philosophiae
candidatexamen expedierade han på en hösttermin, utan att
öfver-läsa någon enda af de dertill behöfliga lexorna. Han fick ej
heller mer än 16 approbatur, men jag tror att han förtjente dem,
och detta kan vara vackert nog, då han förvärfvade dem blott med
de kunskaper han ägde redan vid 16 är. Till Theologiæ
Licentiatexamen, hvilken han aflade vid 28 år, läste han väl ett par
terminer med större flit men utan inre håg och kärlek. Det djupaste,
af verlden och äfven af hans närmaste icke kända, grunddraget i
kans character, var en djup och stark, men mystisk och sjuklig
re-ligionskänsla. Genom denna uppfylldes hans innersta af mörker,
tvifvel och oro. Han hade ej mod och styrka att uthärda dessa
sina inre lidanden Och genom sin andes strid med dem vinna den
",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
