Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom den den sanna betydelsen af lagens best&ende form kan
uppfattas, och denna förvärfva en upprätthållande kraft, som å ena
sidan skyddar den emot godtyckets angrepp och å den andra hindrar
den att stelna till ett samhällslifvets evolution motverkande eller
till och med hämmande yttre. Försummelsen af att till hvarandras
understöd och hefordan sammanhålla juridikens och den
fosterländska historiens stndier kan icke undgå att på begges cultur halva
en högst ofördelaktig verkan. Ett folks lagar och författningar äro
de förnämsta minnesvårdar af dess inre historia. De vittna icke
blott om dess lagstiftares och regenters större eller mindre vishet
och kraft, utan äfven om nationalitetens character, culturens
successiva ntveckling och localförhållandens reaction. Betraktelsen af dem
måste således framkalla ett kraftigt och för härledningen af sanna
resultater nödvändigt correctif emot den ensidighet, som uppkommer
vid betraktelsen af historien ifrån den classiska ståndpunkten, och i
följd af hvilken samhällets öden hnfvudsakligen härledas från den
individuella personlighetens positiva verksamhet Försummelsen af
att införlifva ett grundligare historiskt studinm med den juridiska
uppfostran måste åter å andra sidan leda derhän, att den nationala
erfarenhetens röst blir förstummad inom lagskipningens område, och
detta torde väl vara så mycket vådligare, som ett af tidens
utmärkande drag utgöres af ett käckt lagstiftningsbegär, som af vishet
och förmåga uti intet afseende är motsvaradt Den lärostol i
svenska lagarnes historia, hvilken af uppfoetringsoomitén blifvit
föreslagen, anser jag således för alldeles nödvändig, med vilkor att den
egnar sig åt svenska folkets historia i dess helhet och lefvande
sammanhang, och icke sysselsätter sig med ett blott fragment deraf
hvilket möjligen skulle kunna urarta till något, som vore
temmeli-gen torrt och betydelselöst Men utom den fosterländska historien,
ingår såsom nödvändigt element i juridikens studinm äfven en
an-nau, nämligen den romerska eller kanske rättare historien om dm
inflytelse, som Boms lagstiftning och politiska åsigter haft på det
Europeiska samhället Såsom bekant har denna inflytelse ingripit
mindre djupt uti den svenska, än i flera andra folkslags
lagstiftningar, hvårföre äfven en profession, egnad åt sjelfva den romerska
lagen, torde hos oss vara mindre passande, men en profession, som
gjorde Boms historia och Europas statsförfattningar till föremål för
en gemensam betraktelse, torde deremot vara af behofvet påkallad.
Den Skytteanska stiftelsen synes mig ganska nära öfverensstämma
med idéen af en sådan inom den juridiska faculteten nödvändig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
