- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
20

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stämdt söka upp Bagge, taga honom till sin förtrogne och
bedja honom om ett godt råd. Ja, hvarför inte?

Bagge bodde på Östermalm tätt under takåsen i en af
de största och modernaste stenkistorna. Han tyckte om
femte våningen, der uppe fans det luft och utsigt, och
hvem som helst sprang ej gerna uppför fyra trappor för att
söka en person, som endast sällan träffades hemma. Sven
riskerade emellertid att gå fyra trappor förgäfves och knac-
kade på dörren, ringklockor afskydde Bagge.

Den sökte var egendomligt nog hemma och mottog
vännen med en min, som sade Sven, att han kom särdeles
lägligt. Hela Bagges klotrunda figur strålade af en inre
tillfredsställelse, som det var honom omöjligt att dölja, och
ögonen sköto blixtar bakom pince-nezen, som satt uppspe-
tad på den nästan osynliga näsan.

— Hvad nu då, har du vunnit på Köpenhamns klass-
lotteri, du ser så glad ut.

— Bättre upp, min gosse, bättre upp! Men skynda
dig in, så kanske jag talar om det för dig. — Bagge kra-
made Svens hand och i öfvermåttet af sin glädje fortfor
han. — Det var förbaskadt hyggligt af dig att titta in till
mig just nu.

— Nå men hvad är det då?

— Jo . . . . . egentligen borde jag inte säga ett ord,
men . . . . . . . Bagges stämma sjönk ned till en hem-
lighetsfull hviskning. — Lofvar du mig att tiga som mu-
ren, så . . . . . . . . .

— Jaha bevars.

Bagge for af och an i sitt trefiga ungkarlsrum, sköt
fram ett välförsedt tobaksskrin och slängde åt Sven en
långskaftad pipa.

— Der har du! — Jo ser du — Bagge ansåg det mest
passande att rodna och se blygsam ut, ehuru det gick gan-
ska dåligt med den saken, ty han var färdig att krevera af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjartefri/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free