Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han gör omedvetet en liten åtbörd av koncentrerad
otålighet, svänger om på klacken och går - för att inte vara i
vägen.
Hortense sitter framför sin spegel, upprörd, förtvivlad över
Roberts brist på förståelse. Hon har reglat dörren till hallen
och tagit ur nyckeln för att få vara ensam, men i spegeln
ser hon nu genom sovrummets öppna dörr, hur dörren till
hallen sakta öppnas av majoren, som stiger in. Hortense har
lagt sin nyckel på spegelbordet Hon stirrar häpen på den.
Under detta reglar majoren dörren till hallen, och då Hortense
kommer emot honom och frågar hur han har kunnat öppna
dörren, visar han den nyckel, som hittades på golvet i
opiumhålan, och som var orsaken till den famösa duellen, och
svarar fräckt:
- Jag fick nyckeln av min käre vän Bob för han har
själv ingen användning för den!
Hortense stirrar på honom som om hon inte kunde och
inte vill fatta vad som skett och sker. Så går hon hastigt
bort till en lokaltelefon och ringer, trots majorens energiska
försök att hindra henne.
I tamburen svarar kammarjungfrun.
- Markisen är inte hemma. Han gick alldeles nyss ut.
Detta svar tycks bekräfta, att här formligen gillrats en
fälla, och att hennes man varit med därom. Tanken verkar
till den grad förlamande, att Hortense knappast märker hur
majoren sakta närmar sig henne, beredd att trösta henne,
den arma.
På rue Parc Monceau vandrar Jean i väg, fast besluten att
lämna detta hus och hela denna komedi, som tar på hans
nerver. Han får finna ett annat sätt att rädda sin gård på,
ty nu vill han inte vara med längre.
Strax bakom honom kommer Marcel springande. Han hänger
sig fast vid Jeans arm, för att hindra honom. Men Jean knuffar
undan handen och ryter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
