- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Andra delen. Från Oscar I:s thronbestigning intill februarirevolutionen, 1844-1847 /
37

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

denterna i Christiania tillkänna, att de i medlet af Juni ernade
besöka »sina bröder i Lund och Köpenhamn» och anmodat de
norske att der komma dem till mötes, kungjorde i Maj i norska
tidningarne norska studentsamfundets direktör, jemlikt
plurali-tetens beslut, att de studenter från Christiania, som möjligen
hörsammade inbjudningen, icke finge anses representera
Chri-stianias studenter såsom korporation. Deraf framkallades från
Upsala en annan skrifvelse, som likaledes blef införd i norska
bladen, af innehåll, att icke heller de resande från Upsala reste å
studentcorpsens vägnar, utan i den enkla egenskapen af
studenter från Upsala; och från danska studenterna erhöllo de norska
en inbjudningsskrift, hvari förklarades att det skulle göra
inbjudarne »mycket ondt», om icke heller denna gången de norska
studenteme skulle kunna sammanträffa med sina danska och
svenska bröder; inom den 13 Juni befunnos redan mer än 100
norska studenter antecknade att i resan deltaga.

Frågan om magisterpromotionernas afskaffande började nu
att dyka upp. Konungen afslog derom gjord ansökan. Några
af de vid kröningen utnämnda theologiæ doktorerna sökte äfven
att undgå promotion, men icke ens denna fick uteblifva, utan
försiggick i Upsala detta året’.

Under det man i Sverige förenklade kostymeringen vid
statsgalatillfållen, afskaffade stånddrabanterna, afklädde
härolderna de gula sammetsbyxorna o. s. v., äflades man att i
Norrige införa nya statsdrägter för sina kanslihärolder, röd
häroldskappa af sammet med guldgalon, på bröstet norska lejonet, på
ryggen kunglig krona, i "guld broderade; liijacka och benkläder
af blått kläde, kragstöflar och sporrar, rund hatt med
struts-ijedrar (två röda, en hvit och en blå) guldgalon och
national-kokarder, hvit halskrage af tyll eller muslin, hvita handskar
med styfva kragar, häroldsstaf med rödt sammet och krona af
förgyld brons. Norrige fick också egen flagg, eget riksvapen
och egen riddarorden; ja norrmännen började tillochmed fundera
på att reklamera Olof den Heliges hjelm och sporrar, hvilka,
under danska kriget 1567, af svenska fåltöfversten Johan
Sig-gesson Sparre togos i Trondhiems domkyrka och sedan haft
sin plats på ett utsprång från en pelare i Stockholms storkyrka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/2/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free