Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIX. »Farbror invalid»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beslutsamhet att just vid denna tidpunkt fortsätta kriget, freden
i Knäred sannolikt blifvit långt mindre hård och förödmjukande.
Polackarnes och de under Jakob de la Gardies befäl stående
svenska legotruppernas framfart i Ryssland hade af ryssarnes
motvilja mot allt utländskt bildat ett föreningsband mellan alla
partier och samma år freden slöts i Knäred, eller 1613, valde
de den femtonårige knesen Mikael Feodorowitsch till tsar och
beredde sig att jaga främlingarne ur landet.
De la Gardie sökte behålla det af honom besatta området
såsom svensk eröfring, men han måste vika från Nowgorod.
Gustaf Adolfs ankomst med förstärkningar år 1614 för-
skaffade visserligen svenskarne några segrar på öppna fältet
öfver Rysslands dödsföraktande, men odisciplinerade och illa
anförda skaror, men den tillämnade eröfringen af staden Ples-
kow misslyckades och fred slöts genom engelsk bemedling år
1617 i Stolbowa, då Sverige åtnöjde sig med Ingermanland och
såmedelst utestängde Ryssland från Östersjön och en sten restes*
med följande inskrift:
»Här satte konung Gustaf Adolf, Sveriges konung, rikets
gräns. Må hans verk under en nådig försyn bli varaktigt.»
Med sin statsmannablick insåg Gustaf Adolf det hotande
i Rysslands välde och sade, då han för ständerna kungjorde
den ingångna freden och visade de fördelar, som genom gräns-
regleringen vunnits:
»Ryssland är nu stängdt från Östersjön och står öppet
för anfall från Sverige, hvilket däremot är väl skyddadt mot
Ryssland genom en rad af fästningar, genom de stora sjöarne
Ladoga och Pejpus, genom Narvaån och trettio mils breda
moras. Den ryska handeln kunna nu svenskarne draga till sig
och det ouppodlade Ingermanland lämnar nya fält för svensk
arbetsflit. - Jag har gifvit Sverige ett stort, men farligt arf att
bevara; ty förr eller senare måste Ryssland försöka tränga sig
fram till Östersjön.»
På samma riksdag, som detta sades och konungen kröntes,
tillkännagaf han äfven, att stilleståndet med Polen var tillända-
lupet. Det var föga hopp om, att fred kunde slutas, ty kung
* Där Petersburg nu ligger.
Hje Itekonungen. 59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
