- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
208

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

början halvt enligt order, halvt som ett slags
förströelse. Efter några dagar hade det dock
blivit en vana, och slutligen kom det något av
själ och hjärta med i detta nya räknande. I
synnerhet sedan han märkt att Löjtnanten
sysslade med något liknande. En morgon
nämligen gick kompaniet över en sörjig sjö. Så fort
de hade nått andra stranden nickade
Löjtnanten till honom och såg sig om mot sjön:

— Där ror det fria mänskor i sommar.

Och senare på dagen, när de kommit in hland

förtrupperna och efter en kort strid pressat sig
upp till krönet av en ås, såg han sig åter om ett
tag och sade:

— Nu tog vi igen en bit tillbaka.

Efter detta blev det en hemlig sed mellan dem
att vid varje upptänkligt gränsmärke visa
något glädjetecken, som betydde: fosterlandet
växer. Vanligen blott nickade de til! varann:
där hade vi en backe igen.

Snart kom det dagar, då man verkligen fick
vara glad över varje ny backe som nåddes.
Motståndet blev allt starkare, det började redan
hända att man tog och miste och tog igen. Un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:22:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjonnikokk/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free