- Project Runeberg -  Sjelf-biografiska anteckningar /
4

(1901) [MARC] Author: Lars Johan Hierta With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunde i detta hänseende sägas vara en lefvande krönika. I
sjelfva verket ansågs han vara mer historicus än latinare.

Fant var en serdeles högaktad och god menniska, hade
ett enkelt föredrag på sina lektioner, var en utmärkt predikant,
men ansågs icke såsom mycket framstående i sin vetenskap.

Min barndomstid förflöt, såsom förhållandet vanligen är,
temligen enformigt. Min far ansåg icke nödigt att vi (jag
och min yngre broder) tidigt skulle börja att träget
syssél-sättas med vanliga skolstudier, hvilka den tiden för det mesta
bestodo af utanlexor i latinska grammatikan, hvars inlärande
gaf anledning till ett mycket gängse, förmodligen redan, då,
gammalt ordspråk: »grammatica latina, som kommer gossarna
att grina». Deremot såg han gerna att vi lärde oss utantill
valda stycken af svenska skalder, bland hvilka Kellgren och
Leopold då voro mest ansedda, jemte några psalmer af Dahl
och Ödmann; äfvensom att räkna i hufvudet, hvilket allt dock
skedde utan att vi märkte något tvång dervid. Derjemte
fingo vi, för att läsa på lediga stunder, öfversatta arbeten
af Campe, Gruthsmuth, Berquin, »Ungdomens Plutarch» af
Blanchard, och en liten bok i duodesformat, hvars titel jag
nu ej påminner mig, som innehöll berättelser ur historien om
storartade drag af mod och uppoffring, af dygd eller
fosterlandskänsla hos barn och ynglingar; de, som mest rörde och
uppskakade mig, så att jag grät af förtjusning och beundran,
voro de kända berättelserna om Mucius Scævola och Coriolanus.

Emellanåt läste min far ock sjelf något med oss på de
mellanstunder han hade lediga från en trägen sysselsättning
för- och eftermiddag på »Räntkammaren». Han umgicks alltid
som en vän och emellanåt nästan såsom lekkamrat med oss,
så att han hade vårt oinskränkta förtroende och vi voro aldrig
rädda för honom. Vi sofvo också om nätterna i samma rum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 16:15:41 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hljbio/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free