Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan ock i så måtto ega ett mera allmänt intresse, som deraf
visar sig huru tlera bemödanden, hvilka i början mötte det
största motstånd, sedermera vunnit framgång inom
lagstiftningen till följd af ett upplystare allmänt tänkesätt.
Vid 1834 års riksdag ingaf jag förslag om införande af
ett liberalare tullsystem genom nedsättning i tullafgifter på
åtskilliga artiklar, deribland borttagande af utförseltullen på
stångjern. Äfven var jag den förste som föreslog att alldeles
borttaga införseltullen på stenkol. Båda förslagen mötte starkt
motstånd och föga medhåll. Importafgifterna på de flesta
varor voro för öfrigt i allmänhet då ännu så höga, att en
betydlig lindring redan låg t. ex. i förslaget att få iu- och
utföra tackjern mot en tull af 25 procent af värdet, hvilket
likväl icke då bifölls, samt att modeller och machiner skulle få
införas mot 5 procent och jernplåtar mot 10 procent af värdet.
Vidare väckte jag motion, om förnyelse af Rikets Ständers
underdåniga skrifvelser vid 1823 och 28 årens riksdagar om
offentlighet vid alla underdomstolar och poliskamrar; och
föreslog näringsfrihetens utvidgande, sålunda, att alla innevånare i
stad borde lika med borgerskapet bidraga till städernas
underhåll i visst förhållande af deras utskylder till staten, hvaremot
ingen skulle vara betaget, som visar sig dertill ega skicklighet,
att drifva hvilken borgerlig näring han behagar. (Det förra
har sedan blifvit lag, men det senare icke.) Slutligen: att
Riksstånden, efter talmännens öfver enskommelse, måtte kunna
sammanträda på ett rum för att öfverlägga och besluta
tillsammans, när ej votering begäres, hvilken då skulle ske ståndsvis.
(Ridderskapets och Adelns protokoll, 15 delen, sid. 348.)
Vid den nästföljande riksdagen 1840—41 väckte jag
följande motioner, hvaribland flere utgjorde en förnyelse af så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
