- Project Runeberg -  Sjelf-biografiska anteckningar /
66

(1901) [MARC] Author: Lars Johan Hierta With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

yttrade sig vid detta tillfälle för en liberalare åsigt, hvaremot
Utskottets betänkande kan citeras nästan såsom en gengångare
från medeltiden.

Den 25 Februari, emot en föreslagen inskränkning af
allmogens rätt att sälja sina tillverkningar. Motståndarne,
som yrkade på en sådan inskränkning, voro herr August von
Hartmansdorff, en kapten Adelborg och professor Bråkenhjelm.
Jag hänvisar blott till deras anföranden, som finnas i Adelns
protokoller.

Den 5 April påyrkade jag och sökte motivera
lämpligheten af ett gemensamt medelporto å bref för hela riket, emot
Regeringens proposition, som då ännu var för ett såkalladt
rayonporto eller två olika af gifter efter af stånden mellan
af-gångs- och ankomstorter. Den åsigt för hvilken jag, till en
början ensam, uppträdde, segrade lyckligtvis. Poststyrelsens
kammarkontor hade dock förut afgifvit ett sakrikt utlåtande
till fördel för ett lika porto, men General-Poststyrelsen
af-styrkt det.

I samma månad föreföll en debatt angående statsskulden
och fondsystemet, deri jag hade till motståndare åtskilliga af
regeringens män på Riddarhuset, nemligen herr Gripenstedt,
då redan statsråd, herr Samuel von Troil, landshöfding i
Malmö, herr Gillis Bildt, kort derefter landshöfding på
Gotland och herr Harald Hjärne. Jag sökte förfäkta den
grundsatsen, att om staten upptager amorteringslån, så är det en
fördel ju ‘förr de kunna betalas, hvarför jag yrkade att
räntan och amorteringen tillsammans borde beräknas icke till 5,
utan till 6 procent å kapitalet. Vid påföljande
lånetransaktioner i och för jernvägslånen har det visat sig att dessa kostat
i det allranärmaste sex procent årligen, ehuru räntan skall
vara beräknad blott till 4 ]/2 och amorteringen till 1 procent.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 16:15:41 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hljbio/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free