Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utgifvarens noter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgifvarens noter.
Till sid. 34. Aftonbladets prospekt är dateradt den 4 dec. 1830.
Till sid. 39—42. Aftonbladet var föremål för 8 officiela och 2 privata
åtal, men indrogs af hofkanslern endast 14 gånger. När artikeln mot Österrike
åtalades, var Hierta redan förlustig sin rätt att vara ansvarig utgifvare. i hvilken
egenskap e. o. notarien Olander då fungerade och dömdes till två månaders
fästning. Andra uttagna tillståndsbevis upphörde att gälla genom innehafvarens
död eller vidtagen åtgärd att förmå honom återlemna beviset eller uraktlåtenhet
att utlösa det.
Atalen voro alla gjorda af obetydliga anledningar; i några frikändes
tidningens juridiska målsman, i andra ådömdes honom böter; endast det
österrikiska åtalet medförde fängelse å fästning.
Se H. Wieselgren. L. J. Hierta, kap. 5, 6 och 7.
Till sid. 53. Almqvist hade 1839—51 tillhört Aftonbladets medarbetare,
emellanåt t. f. redaktör under Hiertas frånvaro samt 1850 spekulant på inköp
af tidningen.
Se H. Wieselgren, L. J. Hierta, s. 249 f., 292 f.
Hierta uppträdde redan vid 1828—30 årens riksdag som motionär, men
deltog föga i debatten.
Se anf. skr., s. 35 f.
Till sid. 62. Motionen om qvinnors tillträde till lärareplatser vid
folkskolan väcktes af Hierta först 22 no v. 1856.
Till sid. 82. Läsebiblioteket fortgick från 1833 till och med 1853.
Se anf. arb., s. 328.
Till sid. 83. Rättegångarne mot såväl Adlersparre som Hierta med
anledning af de Historiska Handlingarna voro vida mer invecklade och långvariga
än af berättelsen framgår. Se anf. arb., sid. 63 f.
Till sid. 87. Efter nedskrifvandet af dessa anteckningar fortfor Hierta
ännu i nära ett årtionde att taga liflig del i offentliga och enskilda värf. Han
var riksdagsman i Borgarståndet 1865-66, i Andra kammaren för de tvenne
första valperioderna och derunder kammarens ålderspresident. Han var från
stadsfullmäktige-institutionens början deraf medlem till och med 1871,
bokförläggare in till samma år och framgent ledamot af Stockholms läroverks styrelse.
Före valen till Andra kammarens tredje valperiod af sade han sig återval och
afled i Stockholm den 20 november 1872. Hans enka. fru Vilhelmina Hierta
(född 1805, död 1878) upprättade Stiftelsen Lars Hiertas Minne, sedan hon redan
förut vid Stockholms Högskola grundat Lars Hiertas professur i
Nationalekonomi.
Se anf. arb., s. 312 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
