Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Förslag om medlen till Lifstidsfånges förbättring, ingifvet till Generaldirektör G. F. Almqvist 1869
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 MEDLEN TILL LIFSTIDSFANGES FÖRBÄTTRING.
Vi fångpredikanter, som skött religionsvården inom
fängelse, böra bättre än de utanför stående kunna
bedöma denna sak och hafva lärt oss uppskatta den hjelp,
som kan erhållas både af andra prester än fängelsens och
af andügt sinnade lekmän, som ömma för desse
samhällets olycksbarn och önska verka för deras upprättelse.
Då det naturligtvis bör ligga i fångpredikantens hand
att bestämma om och när medverkan af lekmän får
brukas och han har skyldighet att pröfva desse sina
medarbetares lämplighet eller icke, och lekmannen endast bör
få utöfva den under hans uppsigt och närvaro, så bör
väl ingen fara vara att frukta af dennes utöfvade
själavårdsverksamhet.
Att predikanterna vid våra straffängelser erhålla
rättighet att, efter samvetsgrann pröfning af personernas
lämplighet, använda embetsbröder och lekmän till hjelp
vid utöfvandet af själavård inom nämnde straffanstalter,
— är något, som jag anser högst önskvärdt vid det
fängelse, der jag är själasörjare.
Hvad dernäst lifvet inom fängelset beträffar, så
påkallar det i högsta måtto förändring. Sådant, som det
nu är, skulle det nästan vara ett under, om en
oförderf-vad menniska, som nödgades i åratal dväljas inom en så
förpestad luft, skulle kunna undgå att smittas af det henne
omgifvande onda. Men är det så, huru skall då en
redan till en del förderfvad menniska kunna undgå, att
deraf röna de förderfligaste intryck?
Hvad verkan det nuvarande lifvet i fängelset
utöf-öfvar, har jag med bedröfvelse erfarit. I cellen blifver
sinnet ofta mjukt och böjligt; der vändes tanken icke blott
inåt att ransaka det förflutna, utan ock utåt att se efter
frälsning. Det är derföre icke sällsynt, att fånge, soiq
fått längre celltid, derifrån utgått med beslut att söka
upprättelse från sitt fall och med önskan att kunna blifva
en bättre menniska. Men så återvänder han till det
stormiga lifvet bland kamrater eller förflyttas neder i den så
kallade extraklassen, der visserligen icke de bättre fån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
