Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tingen måste arbeta med förlust eller nedlägga arbetet
och afskeda arbetarne.
Skola arbetarne således kunna vinna en varaktigare
förbättring af sin lön eller förhindra dess nedsättning,
måste man träffa öfverenskommelse med samtliga arbetare
på hela produktionsfältet, så att äfven de fasthålla samma
fordringar, dela ljuft och ledt med hvarandra eller blifva,
såsom man kallar det, solidariska.
Det är på denna tanke, som den på sin tid så
mäktiga, talrika och fruktade »Internationale» hvilar. Grunden
till densamma lades redan 1847 af Karl Marx, som med
sin skarpa blick insåg, att utan en sådan gemensam
sammanslutning skulle hela hans sociala nybyggnad sväfva i
luften. Stiftad blef »Internationale» egentligen först några
år efter den stora utställningen i London år 1862.
Enligt manifestet, hvartill utkastet var författadt af
Marx, skulle de särskilda landens lokalstyrelser stå under
ett generalråd eller en centralstyrelse, som skulle väljas
af dem. Centralstyrelsen, hvaraf Marx bief medlem, skulle
bestämma och förbereda de saker, som skulle föreläggas
kongressen, afgifva årsberättelse och meddela allt, som
kunde vara af intresse för arbetarne, såsom de arbetande
klassernas ställning i de särskilda landen,
aflöningsför-hållanden, förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på
arbetskraft.
»Internationales» första generalkongress hölls i Genève
1866, där de utarbetade statuterna antogos. Från denna
tid började »Internationale» att blifva en makt. En
hotelse från den fruktade centralstyrelsen var nog för att
förmå fabrikanterna i flera land att gå in på arbetarnes
fordringar. I slutet af 60-talet utbredde den sig med
största hastighet; en allmän och stark jäsning grep
arbetsklassen i hela Europa; den ena arbetsinställelsen aflöste
den andra, och medlemmar strömmade till från alla land.
»Man måste», hette det i den engelska tidningen Times, »gå
så långt tillbaka som till tiden för den kristna kyrkans
stiftelse eller till den stora folkvandringen för att finna
något, som liknar denna arbetarrörelse.»
Till år 1870 fortfor »Internationale» att växa; den
omfattade hela Europa och vann inträde i Amerika;
antalet af dess medlemmar uppgick till millioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
